Fru talman! Jag börjar med frågan som handlar
om nystartade företag. Jag vill göra en rättelse. Efter
en nedgång 1998-1999 steg antalet nystartade företag
igen år 2000 och nådde en ny rekordnivå. Samman-
lagt startades 39 520 företag, vilket är 14 % fler än
1994. Det var alltså inte fler 1994. Det var flest med
rekordnivån 2000. Det var faktiskt under den tid jag
var ansvarig.
Under 2001 har antalet nystartade företag sanno-
likt minskat. Vi är inte riktigt klara över det än, men
det har det nog gjort med tanke på den konjunkturella
situationen.
I början av 2002 finns indikatorer på att nyföreta-
garkurvan pekar uppåt igen. Källan är ITPS. Låt oss
hålla oss till fakta.
Angående frågan om ohälsa delar jag uppfattning-
en. Det är den viktigaste frågan för en socialdemo-
kratisk regering under nästa mandatperiod. Vi måste
ta tag i ohälsan på samma sätt, med samma inlevelse
och med samma styrka som vi tog tag i arbetslöshe-
ten. Efter en borgerlig regering fick vi både ta hand
om ett jätteunderskott i budgeten och en arbetslöshet
som vi nu har mer än halverat.
För det första ser regeringen frågan om ohälsan
som ett nationellt mål.
För det andra startade trepartssamtal mellan rege-
ringen och arbetsmarknadens parter i november 2001.
Avstämning sker i juni 2002.
För det tredje handlar det om ekonomiska driv-
krafter för arbetsgivare att förebygga ohälsa. Det blir
en omfördelning, inte högre kostnader för arbetsgiva-
re sammantaget.
För det fjärde handlar det om att utveckla arbets-
miljöarbetet och om uppdrag till Arbetsmiljöverket.
För det femte handlar det om hälsobokslut och om
redovisning av läget vid enskilda arbetsplatser.
För det sjätte handlar det om försök att minska
ohälsan inom den offentliga sektorn - 20 miljoner
kronor 2001 och 50 miljoner kronor 2002.
För det sjunde handlar det om förnyelse av reha-
bilitering och om uppdrag till Riksförsäkringsverket
och Arbetsmarknadsstyrelsen - 70 miljoner kronor
2002.
För det åttonde handlar det om lagstiftning för att
höja kvaliteten i rehabiliteringsarbetet med fokus på
de mer komplicerade ärendena.
För det nionde handlar det om former för sjuk-
skrivningsprocessen. Betydande geografiska variatio-
ner finns. Det gäller att lära av hur man gör där det
finns få sjuka.
För det tionde ska statistik och forskning förbätt-
ras. Särskild utredare är tillsatt.
För det elfte handlar det om att förbättra tillgäng-
lighet till behandling i hälso- och sjukvården. 9 mil-
jarder avsätts 2001-2004. Det finns ett tillkännande-
givande från riksdagen om att regeringen ska föreslå
finansiell samordning mellan sjukvård, socialtjänst
och arbetsmarknad. Regeringen återkommer med
detta i höst.
Vi har vidtagit en hel del åtgärder, men självklart
kommer det att behövas mycket mer. Ytterst handlar
det om arbetsplatsen, dvs. hur människor mår och
känner sig på sin arbetsplats. Det handlar väldigt
mycket om ledarskap.
Vi kan konstatera att den högsta sjukfrånvaron
finns inom offentlig tjänsteproduktion. Det är i kom-
muner och landsting. Det är lägre frånvaro inom
privat sektor. Jag tror att det bottnar väldigt mycket i
ledarskapet. Det finns ett samband mellan hur mycket
vi har betalat av statsskulden och hur sjukledigheten
har ökat. Sambandet handlar mycket om de bespa-
ringar som vi var tvingade att göra med anledning av
det stora budgetunderskottet. Det har nu visat sig. Vi
har under den gångna mandatperioden ökat antalet
sysselsatta i kommuner och landsting med ungefär
40 000, men det behövs antagligen fler.