Herr talman! Jag vill uppehålla mig lite vid betalningsplanens längd vid skuldsanering.
När man har hamnat i situationen att man behöver skuldsanering har man oftast under lång tid varit i trångmål när det gäller ekonomin och är i en utsatt situation. Själva poängen med skuldsanering är att man ska kunna komma tillbaka till ett läge där man kan klara sin egen ekonomi och ha ett normalt liv framöver.
Vi är ett antal partier - Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna - som anser att skuldsaneringen på fem år, vilket är den generella regeln, är ganska lång. Vi skulle i stället vilja att den var på tre år och att man inom den perioden har möjlighet till några betalningsfria månader. Men majoriteten i utskottet, däribland Socialdemokraterna, har avstått från att gå på vår linje.
Det är 44 000 personer som är i den situationen. Jag vill hävda att de inte gör det med lätthet. Det är 44 000 personer som har det svårt och som tycker att det är jobbigt. Jag säger ibland att det är som att sitta på avbytarbänken i fem år för att sedan på ett eller annat sätt komma in i spel igen. De här personerna skulle gynnas av om skuldsaneringen var på tre år i stället för fem år.
Jag vill fråga riksdagsledamoten varför man anser att man inte kan gå med på förslaget om tre år i stället för fem år.