Fru talman! I dag debatterar vi ett stort antal motioner om skolans framtid och utveckling.
Det handlar om bland annat läraryrkets status, ordningsomdömen, huvudmannaskapet för skolan, det fria skolvalet, betyg, tioårig grundskola, skolbibliotek med mera.
Beträffande skolan har vi i Miljöpartiet en vision där varje elev, oavsett bakgrund, får möjligheten att utvecklas.
I skolan ska varje barn få redskapen att lära sig läsa, skriva och räkna, skapa, samarbeta och tänka fritt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet
Skolan ska präglas av förtroendefulla relationer, och varje elev ska ges inflytande över sin studieväg och skolmiljö. Skolan ska helt enkelt vara en plats där elevernas naturliga lust att lära utvecklas.
Kunskap, värdegrund med jämställdhet, demokrati och hållbarhet som utgångspunkt, kritiskt tänkande, estetik och skapande, elevhälsa och elevinflytande, näringsrik skolmat, respekt för lärarnas och den övriga skolpersonalens professioner och omsorgen om deras arbets- och lönevillkor är alla centrala beståndsdelar för en framgångsrik skola.
För att kunna förverkliga detta och föra den svenska skolan framåt har vi i samarbetsregeringen aviserat många viktiga förändringar och tillfört medel.
Fru talman! Vi i samarbetsregeringen har tre huvudprioriteringar när det gäller skolan: att satsa på läraryrket, att satsa på tidiga insatser för eleverna och att åstadkomma en likvärdig och jämlik skola.
För att satsa på lärarkåren har vi redan aviserat många reformer. En av dessa är att 3 miljarder kronor per år från och med nästa år ska satsas för att stimulera ökade lärarlöner på bredden för hela lärarkåren. Detta gör vi jämsides med satsningarna på karriärtjänsterna.
Dessutom arbetar vi för bättre arbets- och utvecklingsvillkor för lärarkåren. Vi satsar 500 miljoner per år på speciallärare och specialpedagoger från och med nästa år.
Vi har redan börjat minska de administrativa bördorna för lärarna, bland annat genom att göra vissa av de nationella proven frivilliga. Vi ska underlätta för våra lärare att få tid med eleverna.
Vi satsar 200 miljoner kronor på fortbildning för förskollärare och lärare från och med nästa år. Vi satsar på fortbildning av förskolechefer. Vi gör dessa och många andra reformer för att bidra till att höja kvaliteten hos lärarna och för att höja läraryrkets attraktionskraft.
Fru talman! Vi utvecklar skolan genom att satsa på eleverna i ett tidigt stadium. Elever som behöver extra stöd ska få detta redan på lågstadiet.
Vi har redan aviserat en läsa-skriva-räkna-garanti som ska gälla alla elever innan de lämnar årskurs 3. Vi ska se till att resurser styrs dit de bäst behövs. Skolor med tuffa förutsättningar ska få extra medel - vi har aviserat 600 miljoner per år.
Elevhälsan ska prioriteras och få 200 miljoner kronor per år. Vi satsar närmare 400 miljoner kronor per år på läxhjälp så att alla elever, inte bara de som har föräldrar med tjocka plånböcker, får det extra stöd de behöver.
Vi satsar 150 miljoner kronor på lov- och sommarskola. Vi satsar 2 miljarder per år för att bland annat anställa fler lärare på lågstadiet.
Förra månaden tillsatte samarbetsregeringen en skolkommission med uppgift att komma med förslag som höjer kvaliteten i den svenska skolan. Denna kommission ska också titta på styrningen av skolan och på många andra frågor.
Allt detta, fru talman, gör vi för att se till att eleverna får det stöd de behöver för att kunna utvecklas och lyckas bättre i skolan.
När vi i dag debatterar detta betänkande är vi överens med de borgerliga partierna om många av frågorna men oense om andra.
En fråga vi nu i stort är överens om är frågan om de nationella proven, där vi konstaterar att vi i stora drag har en samsyn kring behovet av att förenkla rättningen av de nationella proven.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet
Regeringen har därför tillsatt en utredning om översyn av de nationella proven där frågan om såväl digitalisering som central rättning finns med i direktiven.
En fråga där vi är oense är synen på skriftliga ordningsomdömen. Med stöd av Sverigedemokraterna vill de borgerliga partierna nu tvinga alla skolor att utfärda ordningsomdömen för alla elever på högstadiet och gymnasiet.
Vi anser att detta är fel väg att gå. Kravet på skriftliga ordningsomdömen kommer att öka de administrativa bördorna för lärarkåren. Det i sig är negativt. Miljöpartiet ser det som mycket viktigt att skolan - elever såväl som lärare - får arbetsro, men vi tror inte att det är genom ordningsomdömen detta sker.
Det som behövs är att erbjuda skolor och huvudmän en variation av insatser inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogram som enligt regeringen bör genomföras för att ge alla huvudmän och skolor möjlighet att utvecklas.
Detta kan avse olika kompetens- och stödinsatser som exempelvis rör undervisning i ämnen och arbete med elever i behov av särskilt stöd.
I stället för att öka lärarnas administrativa bördor bör vi ge lärarna mer tid till sitt pedagogiska uppdrag. Förslaget avslöjar dessutom att de borgerliga partierna inte är seriösa när de hävdar att de vill minska lärarnas administrativa uppgifter, eftersom detta förslag just ökar dessa.
Fru talman! Ett annat förslag från de borgerliga partierna är att ersätta dagens förskoleklass med första året i en ny tioårig grundskola.
Skolstart ska, enligt de borgerliga partierna, ske vid sex års ålder genom att förskoleklassen görs om till en ny årskurs 1 i grundskolan. I och med detta kommer förskoleklassens syfte, uppdrag och innehåll att förändras på ett negativt sätt.
Vi anser att det är fel väg att gå och att det knappast bidrar till att utveckla den svenska skolan. Det finns redan en grundskoleutredning som bland annat arbetar med att utreda frågan om en tioårig grundskola. Utredningen ska hantera frågorna om att införa en obligatorisk förskoleklass för sexåringar alternativt förskoleklassen som en del av grundskolan.
Miljöpartiet vill invänta utredningens resultat innan vi tar några steg i den riktningen. Annars kan det bli ett hastverk som varken gynnar eleverna eller skolan.
Fru talman! En ytterligare fråga som behandlas i dagens betänkande är idrott och hälsa. Likt motionärerna anser vi att idrott och hälsa är viktigt för elevens välbefinnande. Skolan har ett ansvar för att läroplanen följs även när det gäller idrott och hälsa.
Att bryta ut antalet timmar för idrott och hälsa är dock inte riktigt genomtänkt. Frågan bör diskuteras inom ramen för den överenskommelse som regeringen och de borgerliga partierna träffade i februari i år och som kommer att beröra även frågan om grundskolans timplan.
Avslutningsvis, fru talman, yrkar jag för tids vinnande bifall till reservation 3 och till förslaget i betänkandet i övrigt.