Fru talman! Jag ska försöka skynda mig för att hinna med allting.
Det är väldigt spännande: När ens parti gynnas av saker som sägs i olika rapporter lyfter man fram det, men i andra fall vill man bara lägga rapporterna åt sidan. OECD har tydligt sagt att det finns brister med att kommunerna styr den svenska skolan. Man menar att staten måste ta ett större ansvar. Man menar också på att staten i de lyckade skolländerna har ett betydligt större ansvar över skolorna. Det är väldigt tydligt varför vi tycker som vi tycker.
Men ett förstatligande och ett statligt huvudansvar löser inte alla problem. Om man har Jan Björklund som utbildningsminister spelar det ingen roll om skolan är kommunal eller statlig. Det handlar helt enkelt om vilka det är som styr landet och vilken skolpolitik man driver.
Vad gäller resurser håller jag med helt och hållet. Jag tror att jag sa i mitt anförande att det inte räcker med resurser. Det finns skolor som har resurser men inte får de resultat som man kan förvänta sig. Men något jag fokuserade mycket på var också likvärdigheten. Resurserna fördelas inte likvärdigt runt om i landet i dag, och dessutom är det inte behovsanpassat. Det finns vissa kommuner som har modeller för att fördela resurserna utifrån de behov som finns. Men generellt sett vet vi att det finns väldigt stora skillnader. Jag menar inte heller att likvärdigt är lika, utan det ska ske utifrån behoven.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet
Nej, betyg är inte bara en återkoppling. Det är en stämpling. Det innebär att väldigt tidigt säga till eleven att den misslyckats, i stället för att som lärarna gör i dag, prata med föräldrarna och säga att deras barn behöver arbeta mer med vissa saker, vilket räcker gott och väl. Dessutom säger Ulrika Carlsson vad gäller betyg från årskurs 4 att de inte är tvingande. Men vad är det för likvärdighet om vi har 100 skolor som gör på ett sätt och andra som gör på ett annat sätt?