Herr talman! Samhällsekonomi och finansförvalt-
ning låter inte särskilt spännande, men jag vill påstå
att det är ett viktigt utgiftsområde som rymmer 23
olika anslag till verksamheter som är inriktade på att
planera, underlätta och kontrollera att statliga åtagan-
den sköts på ett så korrekt och effektivt sätt som möj-
ligt, som kd så fint uttrycker det i sin motion. Jag
skulle bara vilja tillägga: och till medborgarnas
fromma.
Några exempel är Finansinspektionen, som någon
redan här nämnt, Europeiska utvecklingsbanken,
Konjunkturinstitutet och Riksgäldskontoret. Målet för
utgiftsområde 2 är att statsförvaltningen ska bedrivas
effektivt och i det allmännas intresse.
Finansinspektionen har till uppgift att bidra till
stabiliteten i det finansiella systemet genom tillsyn av
enskilda finansiella institut och verka för ett gott
konsumentskydd. Det är viktiga uppgifter som också
är bra, och det är av intresse för medborgarna att
inspektionen får resurser för att göra ett bra jobb. Det
tycker inte Centern, som Lena Ek redan har talat om
för oss. Centern föreslår i sin motion att man ska
minska anslaget till Finansinspektionen med hela 17
miljoner. Vill verkligen inte Centern och Kristdemo-
kraterna, som vill ge 7 miljoner mindre nästa år, ha en
bra och effektiv kontroll av den finansiella sektorn?
Centern föreslår att hela utgiftsområdet ska minskas
med nästan 85 miljoner i jämförelse med regeringens
förslag utan att, som Lena Ek själv sade, redogöra för
konsekvenserna i form av mindre verksamhet och
förmodligen personalnedskärningar.
Centern säger i sin partimotion att man inte vill ha
en svällande statlig förvaltning. Nu hävdar utskottet
att det inte är realt höjda anslag utan fastmer ersätt-
ning för, som i Konjunkturinstitutets fall, ökade ut-
gifter för premier till avtalsförsäkringar för nästa
budgetår. Och detta gäller merparten av de resurstill-
skott som utgår till övriga myndigheter. Det är bara
Statistiska centralbyrån, Kammarkollegiet och Finan-
sinspektionen som av olika skäl får resurstillskott.
Moderaterna föreslår 75 miljoner mindre än rege-
ringens förslag. Det beror mycket på att man vill ha
en ändring av revisionsverksamheten, som vi har hört
av Anna Åkerhielm. Riksdagskommittén har, som
också har sagts tidigare, tillsatt en arbetsgrupp som
ska titta på hur budgetprocessen fungerar och en
arbetsgrupp som ska arbeta med revision och upp-
följning. I den grupp som behandlar budgetprocessen,
där jag själv deltar, har vi talat mycket om att det
utförs väldigt mycket dubbelarbete i detta hus. Det
skulle förvåna mig mycket om man inte också i revi-
sionsgruppen skulle ha upptäckt detta. Ändå, herr
talman, skriver moderaterna motioner om att man ska
ändra revisionsverksamheten just i dag. Det kan ju
bara bli ett svar på dylika motionsyrkanden: avslag.
Det är inte realistiskt att tro att riksdagen mitt under
pågående utredning, dessutom ledd av en moderat,
skulle fatta ett beslut i denna fråga innan arbetsgrup-
pen har gjort sin redovisning.
Herr talman! Jag började med att påstå att det här
är ett viktigt utgiftsområde. Vid en genomläsning av
propositionen, motionerna och de överväganden som
finansutskottet har gjort i sitt betänkande med anled-
ning av dessa blir det en klar bild av att det är viktigt
för medborgarna på olika sätt att de här utgiftsområ-
dena fungerar.
Det är bra att vi har ett riksgäldskontor som ges
förutsättningar att på ett för Sveriges del bra sätt
handha statsskulden. Det är bra att vi t.ex. har Riksre-
visionsverket, Konjunkturinstitutet och Statistiska
centralbyrån som ges resurser för att skapa bra un-
derlag för de beslut som ska fattas av riksdagen och
regeringen. Det är beslut som berör hela svenska
folket.
Någon kanske undrar varför jag inte har nämnt
Folkpartiet. Det beror på att det, precis som Bijan
Fahimi sade, är samma motionsyrkande som vi har
behandlat i åtskilliga år, nämligen att Statistiska cent-
ralbyrån inte ska göra någon folk- och bostadsräk-
ning. Riksdagen har emellertid gång på gång uttalat
sig för att SCB ska göra folk- och bostadsräkningen.
Så är förslaget även denna gång.
Herr talman! Med denna enkla rapsodi om vad
som rör sig inom samhällsekonomi och finansförvalt-
ning yrkar jag bifall till hemställan i finansutskottets
betänkande nr 2 och avslag på reservationen, där
moderaterna i ensamt majestät anser att regeringen,
när det gäller statistik och konsekvensanalyser i ett
genusperspektiv, redan vidtar en mängd åtgärder på
området. Med den motiveringen avslår man motio-
nerna.
Utskottets majoritet tycker däremot att det är bra
att jämställdhet och genusperspektiv är ett prioriterat
område i regeringens politik.
Nämnden för offentlig upphandling ingår också i
detta utgiftsområde. I går lämnade den parlamentaris-
ka upphandlingskommittén ett delbetänkande som
heter Effektivare offentlig upphandling för fortsatt
välfärd, trygghet och tillväxt - en rubrik som ger en
bild av den målsättning som man i fortsättningen bör
ha för offentlig upphandling. Vet ni att den offentliga
sektorn gör drygt 200 000 upphandlingar till ett värde
av ca 400 miljarder kronor?
Sådana siffror inger respekt, och man förstår att
det här verkligen finns möjligheter att påverka sam-
hällsutvecklingen. Det har också Åke, Per, Göran,
Owe - ja, nio herrar förstått som i går på DN Debatt
tog avstånd från förslagen i Upphandlingskommitténs
betänkande. Man säger att miljökrav är okej - sådana
kan man ställa på företaget - men att tillämpa en viss
jämställdhetspolitik eller att uppfylla vissa arbets-
marknadskrav, nej, se det går inte för sig, det leder in
på fel väg, enligt de nio herrarna, företagsledare och
vd:ar i SAF och olika branschförbund.
Herr talman! Det skulle vara intressant att veta
vad kvinnliga företagare och mina meddebattörer här
har att säga i denna fråga. Så nog behövs det att vi är
många i både riksdag och regering som arbetar med
och tycker att det är viktigt med jämställdhet.