Herr talman! Ekonomi är hushållning. Viktiga
redskap för en effektiv hushållning av de offentliga
resurserna utgör de myndigheter som finns under
detta utgiftsområde. Det gäller allt från SCB och
Konjunkturinstitutet till Riksrevisionsverket och
Statskontoret.
Ekonomisk politik handlar också i stor utsträck-
ning om prioriteringar mellan statsbudgetens alla
utgiftsområden. Genom en avvägning mellan alla
utgiftsområden vill vi kristdemokrater ytterligare öka
resurserna för kommuner och landsting och därmed
förstärka sjukvård, äldreomsorg och skola. Detta
föranleder oss kristdemokrater att föreslå riksdagen
en generell besparing på 5 %, som gör 79 miljoner
kronor. Denna besparing föreslås dock mot bakgrund
av de budgetförutsättningar som en passiv socialde-
mokratisk näringspolitik skapat.
Samtidigt som myndigheterna inom detta utgifts-
område bidrar till en god förvaltning finns det fog för
en viss oro för överlappningar och dubbelarbete mel-
lan myndigheter men också för brister vad gäller
uppföljning och utvärdering. Det måste helt enkelt till
krafttag från riksdagens sida för att få en konkret
återrapportering om vad som görs med eller av in-
vesterade resurser.
En särskild utvärderingsgrupp inom finansutskot-
tet har med all säkerhet, herr talman, lyckats påskyn-
da en sådan översyn av regeringen där effektmålen
konkretiseras, för att riksdagen lättare ska kunna
bedöma vad som blir resultatet av våra prioriteringar.
Riksdagen måste vara mycket försiktig med ytterliga-
re anslag så länge resultats- och kvalitetsuppföljning-
en är bristfällig.
Det är ett faktum att t.ex. etik och regeldisciplin
behöver stärkas på finansmarknaden, men här behövs
ett paket av åtgärder, inte minst från finansmarkna-
dens egna aktörer. Det duger inte att bara skjuta till
pengar utan att veta vad som rent kvalitativt kommer
ut av det.
Nu skriver utskottsmajoriteten i år igen i betän-
kandet att man inte kan tillstyrka "sådana oprecisera-
de och svepande besparingar", vilket även i år enligt
min bedömning är enkel retorik. Besparingar kan vara
av osthyvels- eller tårtspadekaraktär, som jag också
sade förra året. Vi föreslår osthyveln, och så får myn-
digheterna själva peka ut vad som ska sparas i den
egna verksamheten. Det som majoriteten nu lite ned-
låtande betecknar som oprecist och svepande är ju en
teknik som de själva tillämpat här i riksdagen och i
andra sammanhang, t.ex. det kraftiga sparbetinget i
konsolideringsprogrammet för några år sedan på bl.a.
just de här myndigheterna.
Vi har tidigare i höst och andra år i parti- och
kommittémotioner lagt fram våra förslag till inrikt-
ning av den ekonomiska politiken och av budgetpoli-
tiken. Riksdagen har även i år valt en annan inrikt-
ning, och därmed är vi fortsatt bundna av en stundom
passiv och ibland kontraproduktiv näringspolitiks
effekter, som permanentar dåliga eller i alla fall långt
sämre förutsättningar för Sverige än vad Sverige
förtjänar. Vi deltar således inte i detaljbesluten och
avstår från reservationer och yrkanden i det här ären-
det.