Herr talman! Riksdagen fattar många beslut som
har ekonomisk inverkan på medborgare, branscher
och företag. Stöd, förmåner skatter osv. minskas,
ökas eller flyttas från en grupp till en annan. När
sådana beslut fattas finns det oftast en analys av kon-
sekvenserna för alla inblandade parter. I dag kommer
majoriteten, om inte ett uppvaknande sker så här i
elfte timmen, att fatta ett beslut vars konsekvenser vi
inte kan överskåda. Jag återkommer till det senare.
Det är råtallolja och beskattning av densamma
som är föremål för dagens debatt. Först skall jag bara
ta upp lite fakta om råtallolja.
Råtallolja är en biprodukt som uppkommer vid
massatillverkning. Råtallolja är ett biobränsle som
eldas av skogs- och massaindustrin samt säljs för
förädling. Efter förädling inom kemiindustrin är rå-
tallolja av en viss kvalitet en råvara som används vid
framställning av t.ex. lim och färg.
Dagens beslut kommer att innebära att råtallolja
som eldas skall beskattas som eldningsolja trots att
det är ett biobränsle. Skälet till detta är att Arizona
Chemical AB anser att priset på råtallolja har blivit
för högt.
För att göra en lång historia kort kan sägas att
detta problem inte är något nytt. Det löstes under den
borgerliga regeringens tid genom att man sänkte kol-
dioxidskatten från över 1 000 kr/ton till 260 kr/ton.
Därmed blev det lönsamt för skogsindustrin att sälja
råtallolja till förädlingsindustrier som Arizona Che-
mical AB. När den socialdemokratiska regeringen
fr.o.m. den 1 juli 1997 fördubblade koldioxidskatten
blev det dock mer lönsamt för skogs- och massain-
dustrin att elda sina egna biprodukter, dvs. att elda
råtallolja.
Man kan konstatera att utformningen av energibe-
skattningen påverkar prisbildningen på råtallolja.
Herr talman! Det är nästan uteslutande skogsin-
dustrin som bränner råtallolja, eftersom det behövs
syratåliga förbränningsanläggningar. Den eldning
som har förekommit i övrigt har bara varit försök och
förekommer inte längre. Det är också naturligt att
skogsindustrin använder sina egna biprodukter som
den får vid massaframställning. Varför skulle
skogsindustrin köpa eldningsolja, som är både dyrare
och miljöovänligare?
Riksdagen har tidigare uppmärksammat proble-
met för Arizona Chemical AB och bett regeringen att
återkomma med en lösning. Vi moderater - och inte
bara vi utan ytterligare tre partier - har konstaterat att
förslaget i regeringens proposition är allt annat än
bra. Moderaterna tycker att regeringen har valt den
sämsta lösningen, men en för den socialdemokratiska
regeringen rätt typisk lösning: en ny skatt på en pro-
dukt som enligt hittills gällande principer inte skall
beskattas. Biobränslen skall nämligen inte beskattas.
Principlösheten är total.
Regeringen har heller inte analyserat konsekven-
serna av sitt förslag, vilket i princip alla remissinstan-
ser framhöll när det här var ute på remiss. Jag skall ta
några exempel.
NUTEK säger i sitt remissvar att de problem som
finns med att belägga råtallolja med skatt inte redovi-
sas i helhet och anser att det här förslaget inte kan
ligga till grund för ett beslut. Skogsindustrin tycker
att förslaget är godtyckligt och dåligt underbyggt.
STOSEB, Storstockholms Energi AB, säger att det
presenterade bakgrundsmaterialet är magert och att
lagförslaget om det läggs fram för riksdagen bör
följas av en bredare och fylligare analys av möjliga
såväl kort- som långsiktiga effekter. Fakta som sak-
nas är t.ex. hur mycket råtallolja som produceras i
landet, om det förekommer internationell handel osv.
Det här är bara några exempel ur remissamman-
ställningen.
Man kan bara konstatera att propositionen inte är
tydligare på den här punkten. Man har inte analyserat
konsekvenserna av det framlagda förslaget.
Jag skall nu peka på några av konsekvenserna för
skogs- och massaindustrin. Arizona Chemical AB -
jag nämner det företaget eftersom vi vet att det är den
industri i Sverige som använder råtallolja för att för-
ädla den - efterfrågar inte all råtallolja som produce-
ras. All råtallolja som produceras kan inte heller an-
vändas av Arizona Chemical AB. Det har med löv-
trädsinblandning att göra. Trots detta kommer
skogsindustrin att få betala den nya föreslagna skatten
på råtallolja om man eldar den själv.
För vad skall man annars göra med den råtallolja
som inte efterfrågas för förädling? Ja, jag vet inte,
men det kanske utskottsmajoriteten kan svara på.
Samtidigt kan man svara på vari det rättvisa ligger
när riksdagen med ett klubbslag - om man nu bifaller
skatteutskottets hemställan i betänkande 7 - på ett
ganska sofistikerat sätt flyttar konkurrenskraften från
en industrigren till en annan.
En tredje fråga är: Anser inte majoriteten att man
när man lägger fram förslag skall ha analyserat kon-
sekvenserna? Vi har hört detta tidigare, i en annan
debatt för några timmar sedan, från socialdemokratisk
håll.
Den sista frågan är: Var finns miljökonsekvensbe-
skrivningarna för förslaget?
Utskottsmajoriteten, bestående av socialdemo-
krater, vänsterpartister och centerpartister, har fak-
tiskt lyckats med konststycket att påstå att man håller
sig till en princip, trots att man i samma andetag bry-
ter principen. Det gör man när man skall tillfreds-
ställa Centern, som i sin motion säger: "Biobränslen
ska även i fortsättningen vara befriade från energi-
och koldioxidskatt. Detta bör ges regeringen till kän-
na."
I nästa andetag säger skatteutskottet att just för
råtallolja är det okej med en energiskatt. Utskottsma-
joriteten skriver med anledning av Centerpartiets
motion:
"Utskottet delar i princip motionärernas inställ-
ning om att andra biobränslen än råtallolja även i
fortsättningen skall vara skattefria men anser mot
bakgrund av det anförda att något tillkännagivande
till regeringen inte behövs."
Nej, det hade väl varit lite pinsamt att göra ett till-
kännagivande i det sammanhanget, skulle jag vilja
påstå.
Vi moderater anser att regeringen skall återkom-
ma med ett förslag till långsiktig lösning inom en
reformerad och principiellt godtagbar energibeskatt-
ning, utan den skattehöjning som nu föreslås. I av-
vaktan på detta bör de företag som omfattas av det vi
i dag diskuterar kunna erhålla kompensation för
eventuellt ökade kostnader.
Vi yrkar alltså avslag på propositionen om be-
skattning av råtallolja.
Herr talman! Om riksdagen nu kommer att anta
hemställan i skatteutskottets betänkande nr 7 - jag har
fortfarande förhoppningen att man inte gör det -
kommer Sveriges redan svåröverskådliga energiskat-
tesystem att tillfogas ytterligare en lapp. En prin-
ciplöshetens lapp kommer att lysa på det lappade
skattetäcket.
Om man nu gör detta undantag och fäster denna
skattelapp på täcket kan man göra fler undantag. Jag
vill bara säga: Skyll inte på Moderaterna, Kristdemo-
kraterna eller Folkpartiet om det som ett brev på
posten kommer ett likartat önskemål från t.ex. spån-
skiveindustrin!
Herr talman! Jag kan konstatera att även företrä-
dare för den kemiska industrin vid uppvaktning hos
utskottet har framhållit att en sänkning av energis-
katterna är den bästa lösningen för alla parter.
Jag avslutar med att yrka bifall till reservation 1.
Vi står naturligtvis bakom även reservation 3, men
för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reserva-
tion 1.