Herr talman! Som jag ser det vilar det ett tungt ansvar på den nuvarande, rödgröna regeringen. Vad är det för ansvar? Jo, det är ansvaret för att genomföra det vi har kommit överens om.
I Europeiska unionen har vi kommit överens om två viktiga saker under senare år, nämligen EU:s kontrollförordning på fiskeområdet och en gemensam fiskeripolitik. I detta ligger till exempel att vi ska ha ett utkastförbud. Det betyder att man inte får kasta fångad fisk över bord, utan den ska landas, tillvaratas och nyttjas.
För att börja med något positivt är det tillfredsställande, till och med bra, att vi äntligen har fått ett förslag som vi i dag kan fatta beslut om. Det handlar om förslaget om sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare. Men det räcker inte, herr talman.
Jag anser att Sverige har tappat den ledartröja som vi hade på fiskeriområdet tidigare. Varför är det viktigt att vår röst hörs i Europa? Jag anser nämligen inte att vår röst hörs i Europa längre. Jo, det är viktigt för Europas vatten. Det är viktigt för vårt innanhav Östersjön. Det är viktigt för fisken. Det är viktigt för fiskeriet. Det är viktigt för den biologiska mångfalden. Och det är viktigt för jobben.
Då är det underligt att det än i dag, ett och ett halvt år efter att det som vi kommit överens om i Europa har trätt i kraft, finns starka indikationer på, till och med bevis för, att kontrollen av det av mig tidigare nämnda utkastförbudet är bristfällig, rent av dålig. Förbudet efterlevs inte på det sätt som det var tänkt. Det finns förslag på hur man skulle kunna åtgärda den problematiken. Men regeringen förblir passiv. Något måste göras.
Vad är det då som måste göras? Till att börja med måste regeringen visa intresse för de här sakerna. Jag anser inte att man gör det. Man måste engagera sig, annars är det ingen som lyssnar på vad vi säger från svensk sida när beslut ska fattas och ställningstagande ska göras i Bryssel och annorstädes. Därtill behövs det lite pengar för att saker och ting ska komma på plats. Detta saknas.
Det är alltså väldigt tyst från regeringen på det området, vilket jag beklagar. Jag gör det kanske allra mest av det skäl som en gång var, och det var vi i Sverige väldigt överens om. Skälet var nämligen att man skulle kunna använda Östersjön och Östersjöfisket som en förebild för hela EU:s fiskeripolitik. Men det är inte möjligt om inte finns något ytterligare engagemang.
Varför är nu detta så viktigt? Jo, därför att fisken känner ju inga gränser. Gränsöverskridande samarbete är alltså en förutsättning för en bra fiskeförvaltning och också för den biologiska mångfald som vi vill ha.
Som jag ser det, herr talman, måste Sverige anta den utmaning som det innebär att få med sig en majoritet för att man ska kunna fatta nödvändiga beslut och göra nödvändiga ställningstaganden så att vi också i framtiden kan behålla och utveckla de jobb som finns i och kring fisket, så att vi kan bibehålla och utveckla den biologiska mångfald som finns i och runt våra hav. Jag tycker att detta är synnerligen angeläget, och av det skälet, herr talman, yrkar också jag bifall till reservation 3.
I detta anförande instämde Kristina Yngwe (C).