Herr talman! Det är väl bra att vi är överens om att det regelverk som omgärdar fisket måste förenklas. Fiskare känner det som att utgångspunkten på något vis är att de är mer eller mindre kriminella allihop och måste kontrolleras. Det blir en vanvettig cirkus när man inte ens får lägga till vid kaj för att man inte har kontakt med havsmyndigheten och internet och sådant. Det blir absurda situationer.
Jag skulle vilja återkomma till det som mycket av diskussionen kring den gemensamma fiskeripolitiken handlar om. Det gäller begreppet MSY, maximal hållbar avkastning. Det är det som är utgångspunkten. Som det har sagts här: Finns det inga levande fiskar är det svårt att fiska.
Men jag förvånas lite grann. Jan-Olof Larsson beskriver en problembild och en verklighetsbild. Jag kan dela mycket av den verklighetsbilden. Men jag satt och väntade på att få presenterad den sittande regeringens strategi för att lösa en del av de här problemen. Det uteblev. När det gäller till exempel ålen har vi en nationell ålförvaltningsplan som kommissionen har haft en uppföljning av. Havsmyndigheten har sedan tittat på det och konstaterat att inskränkningarna i fisket ska upprätthållas. Man pekar även på vattenkraftens väldigt negativa roll i sammanhanget. Det redovisade Jan-Olof Larsson siffror kring. Det visar bara vilka dimensioner detta har.
Det intressanta är: Vad händer nu? Det står i betänkandet att det här för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Då kan man undra: Vad är det som händer i Regeringskansliet med den frågan just nu?