Herr talman! Vi debatterar justitieutskottets betänkande 36
Skärpningar i vapenlagstiftningen
. Vi i Miljöpartiet står bakom de förändringar som föreslås. Det är motiverat att strama upp reglerna och skärpa straffen. Vapenbrott är allvarligt, och med dessa straffskärpningar visar samhället hur allvarligt vi ser på det.
Jag har tänkt tala om den debatt som förslagen har startat. Den har blivit oerhört polariserad, och jag tror att vi i den här församlingen skulle behöva göra ett större jobb med att diskutera med den väldigt stora skara svenskar som använder vapen på ett legalt sätt, som deltar i en skytteförening eller för vilken jakt är en central del.
Jag är övertygad om att jag definitivt inte är ensam om att både ha mött företrädare - jag känner många av dem - och fått en stor andel mejl med varningar för de kommande skärpningarna. Man är också orolig för de signaler från polisen och det politiska systemet som handlar om att över huvud taget begränsa antalet vapen i samhället.
För många av oss som ser hur vapen används i kriminella syften är det en självklarhet att vi ska begränsa dem. Det är också vad det här syftar till. Men för de personer som ser sitt vapen som en del av en livsstil på landet blir en del av tankemeningarna - grunddelarna - i förslagen förstås ett hot mot denna livsstil.
Debatten kantrar väldigt lätt över till att handla om dumma stockholmare som sitter i parlamentet och inte förstår landsbygdens livsstil. Den debatten måste vi bli bättre på att ta, och vi måste bli bättre på att lyfta den gemensamt.
Det förslag vi debatterar i dag riktar i likhet med vapenamnestin, som jag håller med om var framgångsrik, in sig på att få en bättre kontroll på de vapen som finns i hemmen och vars syfte är skytte eller jakt.
Jag tror att det hade varit bra om vi kunde hitta en samsyn där vi tydligt pekar på att det handlar om att vi ska begränsa vapen som används av brottslingar samtidigt vi stramar upp reglerna och det blir tydligare och enklare för dem som jagar eller använder skjutvapen i sportsliga aktiviteter.
Det har under en lång period varit svårt att få aktuella nationella siffror över antalet illegala vapen i Sverige eller antalet skjutningar på öppen gata mellan kriminella. Verksamma polisers bild är att antalet skjutningar i storstäderna har ökat de senaste tio åren. Det är dock svårt att uttala sig om ökningen då talen är låga, och man behöver se utvecklingen under en lång tid för att kunna tala om att det verkligen är på det sättet.
Vi behöver veta mer. Det är därför bra att tullen har fått i uppdrag att kartlägga mer. Vi skulle behöva lyfta in skrivningar om just begränsningarna för de illegala vapnen, för att ge en mer balanserad signal till jägare och skyttevapenägare. För jag upplever att det egentligen finns en ganska stor och bred enighet om att de vapnen vi ska begränsa är de som används i illegala syften.
Till sist vill jag säga att detta är justitieutskottets absolut sista debatt i kammaren under denna mandatperiod, och jag vill därför passa på att tacka ordföranden, utskottskollegerna och utskottskansliet och önska alla en skön sommar. Debatterna lär fortsätta under valrörelsen, men jag hoppas att ni alla också kan passa på att njuta av sommaren.