Herr talman! Vi pratar nu om skärpningar i vapenlagstiftningen. Det är mycket som behöver göras för att vi ska minska brottsligheten och öka tryggheten. Man måste arbeta på utvalda områden. Det handlar om förebyggande arbete, socialt arbete, att jobba med processrätten och hur polisen jobbar men också vilka lagar vi har inom straffrätten. Det här är ett sådant exempel.
Jag tycker att min kollega från Alliansen Patrick Reslow mycket väl beskrev bakgrunden och hur vi har jobbat systematiskt för att lyfta upp och skärpa synen på vapenbrott. Man kan tycka att det borde ha gått ännu fortare. Men jag vill understryka att vi tillhör dem som jobbar nogsamt och försiktigt med straffrätten, för det är klart att det inte är läge att göra saker fel, fort och slarvigt här.
Nu får vi skärpning. Vi höjer normalbrottets straffmaximum och det grova brottets straffminimum och inför dessutom ett synnerligen allvarligt vapenbrott för de värsta fallen där personer ägnar sig åt att föra in vapen och använda vapen i sin brottsliga verksamhet. Där får vi ett rejält straffvärde upp till sex år med ett minimum på tre år.
Allt detta har till syfte att driva upp straffskalorna så att våra fria och oberoende domstolar, när de tillämpar lagen, ska förstå hur vi vill se en skärpning. Det är ingen som kan vara tondöv för det faktum att det är för mycket vapen på våra gator, för mycket vapen som används illegalt. Det orsakar stor skada, och det är också en verksamhet som driver fram det våldskapital som även utan skjutningar riskerar att förstöra vårt land och skapa otrygghet och elände för människor.
Vi kommer att följa tillämpningen noga, för att se till att det blir så att mer av de tvångsmedel som efterfrågas inte minst från Socialdemokraterna kommer till användning. Vi reglerar inte tvångsmedlen separat, men genom att ha särskilda straffvärden kan detta slå in, och man kan effektivare bekämpa den här typen av mycket grov brottslighet.
På tre områden skärper vi nu strafflagstiftningen för vapen. Vi har nyligen fått en bra redogörelse för andra åtgärder som vi har vidtagit. Det här är rätt väg att gå.
Det som efterfrågas i någon reservation om tullen har genomförts. Det finns hur mycket mer som helst att göra. Jag vill återigen, som liberal och företrädare för Folkpartiet, slå ett slag för den europeiska tanken på samarbete. Det är ju klart att vapen kommer någonstans ifrån, såvida de eller delar av dem inte tillverkas i Sverige, och vi måste ha ett brett europeiskt samarbete på polisiär nivå och tullnivå för att komma åt detta.
Det är för mycket navelskåderi att tro att vi ska kunna lösa detta i landet Sverige med förstärkningar till tullen på vissa håll. Vi har en mycket bred gräns, vill jag upplysa om, och det går inte att täppa till vägarna till Sverige, utan detta måste lösas på europeisk nivå - det är ett alleuropeiskt problem.
Avslutningsvis kan jag säga något om det jag tyckte att Miljöpartiet förde fram bra i talarstolen, den andra delen i betänkandet och den underliggande propositionen, om legala vapen.
Det finns ett intresse som är helt okej att ha vapen. Man kan hålla med skytte och jakt. Jag tycker att vi nu lyfter fram klara förbättringar vad gäller auktorisation och tillståndsgivning för att underlätta och modernisera den lagstiftningen. Här finns det hur mycket synpunkter som helst.
Jag lyfter gärna också fram det faktum att man gör förändringar när det gäller kolsyrevapen och soft air guns, för det är vapen, oftast attrapper, som används inte minst i kriminella sammanhang. Det är helt omöjligt för en människa att veta vad som är ett riktigt vapen och vad som inte har metallkula, så att säga.
Herr talman! Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.
(Applåder)