Fru talman! Först ber jag att få tacka kommunika-
tionsministern för svaret.
Jag och hela Centerpartiet är djupt oroade över
den befolkningsomflyttning som pågår från lands-
bygd, glesbygd och mindre tätorter till våra största
städer. Vi dras i dag med stora problem, inte minst av
social natur, som tidigare flyttlasspolitik har förorsa-
kat. Det måste vara en självklar uppgift för politiker
att inte bara lösa redan uppkomna problem utan att
också förhindra att nya uppstår. Det måste till krafttag
inom kort sagt alla politiska områden för att leva upp
till parollen om att hela Sverige skall leva.
Det är framför allt bristen på arbete som tvingar
människor att flytta. Tillgången till god och väl ut-
byggd infrastruktur är en av de viktigaste grunderna
för t.ex. företagsetablering. En av de mest angelägna
infrastrukturutbyggnaderna i gles- och landsbygd är
ökad kapacitet för moderna telekommunikationer.
Jag är glad att kommunikationsministern håller
med om att den nya tekniken på det här området är ett
verktyg för utvecklingen i glesbygden. Men jag är inte
så glad över den passiva hållning som svaret redovisar
då det gäller att se till att verktyget verkligen finns
tillgängligt.
Den presumtive nyföretagaren med sin affärsidé
eller småföretagaren som är i behov av datateknik, ett
inspirerande klimat i gemenskap med andra likasin-
nade eller ett nätverk för kunskap och kompetens och
som befinner sig i glesbygd torde inte anse sig kunna
vänta till år 2004 för att då i bästa fall erbjudas bred-
bandsteknik, dessvärre på samma kommersiella vill-
kor som i dag ISDN. Det är ju, vill jag tillägga, fak-
tiskt nu och inom en mycket nära framtid som de här
människorna måste bestämma sig för om de skall bo
kvar där de är och försöka förverkliga sina idéer eller
om de skall flytta.
Det är naturligtvis bra med ett IT-värdshus i Ble-
kinges tätorter, men det skulle sannerligen behövas
IT-värdshus eller distansarbetscentraler på många håll
också i glesbygd. Det är bra att följa upp och utvärde-
ra projekt, men det räcker inte när nu befolkningsut-
vecklingen är som den är. Glesbygden är i behov av
signaler om att man satsar på IT även där, och de
signalerna behövs nu.
SUNET och Telia Publicom har tecknat ett avtal
som ger huvudbibliotek, länsbibliotek och länsmuseer
en ny möjlighet att skaffa sig uppkoppling till Inter-
net. Det innebär att de berörda får en fast förbindelse
som staten betalar i två år under förutsättning att hu-
vudmannen, som i regel är kommun eller landsting,
tar på sig kostnaden för ytterligare tre år. Kan kom-
munikationsministern tänka sig att göra något liknan-
de för glesbygdskommunernas distansarbetscentraler
och i så fall inom en mycket snar framtid? Med ett
liknande stöd kan sektorsgränser rivas och befintliga
resurser i skolor och datortek utnyttjas även av före-
tagare och allmänhet.
Det är obegripligt att vårt krav på att ISDN eller
motsvarande skall ingå i basutbudet avfärdas med att
det kommer en ny bredbandsteknik, som skall vara
färdigutbyggd 2004. Inte ens utbyggnaden av AXE-
systemet lyckades ju Telia klara inom den tidsperiod
som var sagt. Bedömer verkligen ministern att det går
snabbare att höja överföringshastigheterna till slut-
kund i ett rikstäckande perspektiv om man använder
en annan teknik än ISDN? Vilken teknik är det i så
fall? Såvitt jag vet är den enda nu befintliga tekniska
lösningen ISDN, och vi måste ju faktiskt hantera
dagens problem med den teknik vi har i dag.