Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1997/98:135 om IT och regional utveckling

Kommunikationsminister INES UUSMANN (s), 1998-02-10 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Kerstin Warnerbring har frågat mig

om jag kan tänka mig att ytterligare stimulera utbygg-

naden av distansarbetscentraler samt om jag kan tänka

mig att införa en enhetstaxa för ISDN-anslutning.

Kerstin Warnerbring undrar vidare om jag kan tänka

mig att se över telelagen med avsikt att garantera en

hög nätkapacitet för att på så sätt förbättra möjlighe-

terna att exempelvis överföra data och bild.

Fru talman! Det är viktigt att glesbygden får till-

gång till den nya tekniken. Genom att den nya tekni-

ken minskar avståndens betydelse innebär den också

en möjlighet till utveckling i glesbygden.

Regeringen följer noggrant de försök med di-

stansarbetscentraler som startats på olika platser i

landet. Som ett exempel kan nämnas att Kommunika-

tionsdepartementet förra året lämnade ekonomiskt

stöd till projektet IT-värdshus i Blekinges tätorter. IT-

värdshus skapar tillgänglighet till informationsteknik

och olika nätbaserade tjänster för småföretag och

andra grupper i samhället.

Kommunikationsdepartementet har under åren

1996 och 1997 beviljat medel om drygt 42 miljoner

kronor till 31 stycken IT-projekt för nya användarka-

tegorier, dvs. sådana grupper där IT-användningen är

låg i förhållande till andra jämförbara kategorier. Just

nu pågår en uppföljning av dessa projekt. Denna

uppföljning och utvärdering kommer att ligga till

grund för regeringens fortsatta arbete.

ISDN är en teknik bland flera. Telia och andra

operatörer tittar i dag även på andra tekniska lösning-

ar, exempelvis bredbandsteknik. Bredbandstekniken

har större överföringskapacitet jämfört med ISDN.

Mot denna bakgrund kan det få negativa konsekven-

ser för utvecklingen om man från samhällets sida

bestämmer sig för att stödja en bestämd teknik, såsom

ISDN.

Telia har inlett ett arbete med att etablera en na-

tionell bredbandsstruktur. Telia satsar ca 10 miljarder

kronor per år för en utbyggnad av bredband i befintli-

ga nät. Fram till år 2004 räknar Telia med att 98 % av

landets hushåll har tillgång till bredbandstjänster.

Dessa hushåll kan då få kommunikationsmöjligheter

som vida överträffar dem som är möjliga via låghas-

tighetsmodem eller vanlig ISDN-anslutning.

Vid riksdagens senaste översyn av telelagen våren

1997 konstaterade trafikutskottet i sitt betänkande

(1996/97:TU5), som riksdagen ställde sig bakom, att

1993 års definition av telefonitjänst, dvs. den tjänst

som alla i hela landet skall ha tillgång till fortfarande

står sig väl och uppfyller konsumenternas behov.

Utskottet underströk dock samtidigt vikten av att

såväl regelverk som statens ansvar analyseras med

jämna mellanrum för att kunna anpassas till den för-

änderliga värld som telekommunikationer utgör.

Debatten

Hämtad sida: 7

7 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Kommunikationsminister INES UUSMANN (s): Svar på interpellation 1997/98:135 om IT och regional utveckling (1998-02-10) — PRESS0