Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · föredragning av utskottsärende med eventuell debatt

Fiskeripolitik m.m.

IRENE OSKARSSON (kd), 2009-04-29 (riksmöte 2008/09).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2008/09:MJU22 Fiskeripolitik m.m.

Herr talman! Miljö- och jordbruksutskottets ledamöter börjar väl nu att känna viss trötthet efter ett antal timmar här i kammaren. Det sista betänkande som vi för vår del behandlar i dag handlar också det om motioner men framför allt om Riksrevisionens rapport. I den rapporten påvisar revisionen att det finns ganska mycket att önska när det gäller hur regeringen bedriver fiskeripolitik. När det är sagt måste dock i samma andetag påpekas att större delen av det som tas upp i rapporten drabbar den tidigare socialdemokratiska regeringen och de beslut som den regeringen fattade, eller inte fattade. Men det fråntar inte den nuvarande alliansregeringen ansvaret att bli bättre och att fortsätta att utveckla det arbete som pågår. Det gäller både ur ett ekonomiskt och ur ett biologiskt perspektiv. Förvaltarskap måste vara nyckelordet.

Sverige och EU satsar stora resurser på fiskeripolitikens område. Ibland när man ser siffrorna kan man fundera på om det är det mest effektiva sättet att utnyttja resurserna. Vi kristdemokrater har sagt att vi är kritiska till hur EU och Sveriges tidigare regering har hanterat fiskeripolitiken.

Alliansregeringen har nu ett annat angreppssätt, och det kan vi se resultat av. Jordburksministern är värd lovord från den här talarstolen, och han är nog värd att också själv få tala om vad han gör ibland. Han har nämligen lyckats mer än väl med sin goda sociala kompetens, som kanske är en av de viktigaste funktioner man kan ha med sig i arbetet med att motverka eller helst helt stoppa svartfisket i Östersjön. Jag tror att detta är en av de bidragande orsakerna till att torskbeståndet nu tycks återhämta sig. Om de siffror vi tidigare har fått se, där andelen fisk som togs upp svart var minst lika stor som den som togs upp vitt, har förändrats så att andelen svartfiske blivit närmare noll är det klart att det är en viktig anledning till att vi nu ser en förändring.

Regeringen har, vilket är mycket glädjande, tagit initiativ till att driva på arbetet med översynen av den gemensamma fiskeripolitiken. Det är lite besynnerligt - nu har väl Jan-Olof tröttnat efter en dag här i kammaren - att man säger att vi inget kan göra för att vi ska vänta in att grönböckerna kommer. Det är väl återigen ett bevis på att den sociala kompetensen arbetar under tiden. Det är väl inte så dags när alla redan har tagit ställning - det är väl det kulissarbete som kan pågå nu som kan ge resultat sedan? Då kanske äran faller på någon annan, men vi kan se till att vi ändå vet vem som har gjort jobbet, det vill säga vår jordbruksminister. Men det är mycket arbete som återstår, och det krävs ett bra underlagsarbete.

Den fiskelagsutredning som nu pågår, som ska försöka göra om det lappverk eller snarare den felaktiga maskstorlek som vi har haft på arbetet hittills, väntar vi alla oss mycket av. Utredningen har fått förlängd tid, och det visar väl också på behovet av att reda ut alla teknikaliteter och juridiska spetsfundigheter i det här arbetet.

Herr talman! Det finns också andra viktiga punkter som behöver tillföras. Det gav det seminarium som vi i miljö- och jordbruksutskottet hade för några veckor sedan vid handen. Myndigheter, forskning och näring behöver bli bättre på tilltro till varandra. Fungerar inte den så fungerar inte arbetet. Forskare måste inse, näringen måste inse och vi politiska företrädare måste inse att det inte är var och en för sig utan tillsammans med ömsesidig respekt för det vi gör som vi kan nå framgång. Tilltron måste öka. Sverker Jagers referat av den undersökning som har gjorts gav åtminstone mig en skrämmande bild av att så inte har varit fallet hittills, och jag är övertygad om att den nuvarande regeringen gör allt som står i dess makt för att förändra det.

Utskottet har arbetat med uppföljningsarbete under de gånga åren. Jag har nu fått förmånen att hålla ihop uppföljningsgruppen i utskottet. Jag kan se att det är mycket gediget arbete som har gjorts där, och det är många frågeställningar som har levererats till regeringen - både till den nuvarande och till den tidigare - när det gäller vad vi vill se för att tydligt kunna följa arbetet. Då är det glädjande att departementet nu - mig veterligen är det första gången - har bett om att få träffa oss för att tillsammans med uppföljningsgruppen titta på hur man på regeringssidan jobbar med visionen, målskrivningarna och de tydliga konkreta mål som ska kunna mätas och kanske, när det gäller fisken, vägas, för att vi ska kunna se om vi når dit vi vill.

Detta förändrade arbetssätt tror jag kommer att leda till att vi får ett ännu tydligare ledarskap i de här frågorna och därmed det som rapporten efterfrågade: en bättre styrning och ledning av de myndigheter som har ansvar på det här området. Jag tror att det behöver göras mer där. Det behöver bli en tydlighet i rollfördelningen mellan de olika aktörerna, som jag sade tidigare.

En annan viktig pusselbit i det här arbetet är den havspolitiska propositionen som tangerar de här områdena såtillvida att det där finns förslag om att ytterligare utreda en havsmyndighet. Då är det viktigt att skicka med att det gäller att se helheten även i det sammanhanget, att se bredden i förvaltningen och i de havsresurser vi har.

Det har under den innevarande mandatperioden hänt mycket positivt på fiskets område, men mycket återstår som sagt att göra. En annan pusselbit är den näringslivsutveckling som vi kan se i form av det landsbygdsprogram som finns och det gemensamma fiskeriprogram som finns utifrån EU:s fondstruktur.

Turistnäringen i kust och skärgård är en viktig bit i detta. Det gäller också det småskaliga fisket. Det kanske är för kustbandet vad mjölkproduktionen är för inlandet. Finns inte detta finns inte heller förutsättningarna för en levande kust och skärgård. Och då kanske det betänkande från miljö- och jordbruksutskottet som vi diskuterade först i dag mister lite av sin relevans.

Har vi inte en levande bygd att bosätta oss i kanske vi inte väljer att bo där. Det vore tragiskt.

Det här visar återigen att alla frågor går samman och att det är viktigt att vi ser helheten i det arbete vi gör.

En annan viktig punkt i detta sammanhang som också berörs i det här betänkandet är vattenbruket. Jag dristade mig att ta med den utredning som nu har kommit och har suttit och bläddrat lite i den under debattens gång. Jag konstaterar att där finns mycket goda förslag på hur den delen av nyttjandet av de vattenresurser vi har kan bli en pusselbit för en levande näring, en levande landsbygd och, kanske mer kopplat till mina hemtrakter, ett komplement till det näringsarbete som bedrivs i dag inom jord och skog. Oftast har vi ju dessutom ganska mycket sjöar och vattendrag.

Så var vi där igen. För att få en levande bygd, ett levande land, behöver vi de här olika delarna.

Men det här betänkandet berör också en fråga som har en dignitet som kanske går lite längre än normalt. Det handlar om tredje världen, och det handlar om hur EU ska bedriva fiskepolitik där.

Då vill jag, herr talman, nämna vad som står på s. 30 i betänkandet.

Sverige arbetar för att förbättra dessa avtal så att gemenskapens subventioner minskar och den vetenskapliga informationen förbättras, så att man kan få fram adekvata beståndsuppskattningar.

Vi, Sverige, har ett ansvar inte bara för fisket och naturresurserna i vår närhet, utan vi har det i ett globalt perspektiv. Vi har att vara föregångare och även driva på det här arbetet inom unionen.

Då tror jag återigen att skryt lönar sig. Nej, men en gedigen person som har trovärdighet i de här frågorna lönar sig.

Det handlar om att regeringen aktivt driver på för att förändra EU:s förhållningssätt i de här frågorna. Och vi är på god väg inom ett område som jag tycker är oerhört viktigt. Människorna i de här nationerna behöver till viss del de ekonomiska resurser som de här avtalen ger, men de behöver också förfoga över sin fiskeresurs på ett sätt som ger dem bäst avkastning. Där kan mer göras, och, herr talman, jag vet att det arbetet pågår.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Herr talman! Till sist vill jag göra två saker.

Först och främst vill jag tacka Jeppe för mycket lärdom vad det gäller fiske. Det den mannen inte vet om fiske och maskstorlekar får man väl i fortsättningen försöka få Rune att förklara.

Sedan vill jag passa på att önska er alla en skön valborgsmässohelg, förhoppningsvis ute i den natur som vi har debatterat i fem timmar.

(Applåder)

Debatten

Hämtad sida: 23

23 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

IRENE OSKARSSON (kd): Fiskeripolitik m.m. (2009-04-29) — PRESS0