Herr talman! I dagens debatt diskuterar vi framför allt motioner från förra årets allmänna motionstid. Jag tyckte att det skulle vara på sin plats att också något presentera vad regeringen har gjort och gör på näringspolitikens område.
Jag menar att alliansregeringen har genomfört ett stort antal väldigt viktiga reformer för att förbättra näringsklimatet i Sverige. Vi kan börja med arbetslinjen, jobbskatteavdragen och sänkningen av inkomstskatten för vanliga löntagare som har ökat arbetsutbudet och sysselsättningen, men det innebär också att människor har fått mer pengar kvar i plånboken. Det har ökat friheten, stimulerat till ökat eget ansvarstagande och gett möjlighet att göra egna livsval.
Arbetslinjen har varit framgångsrik, absolut! Men Alliansen har också sänkt bolagsskatten från 26,3 procent till 22 procent, framför allt för att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och attraktivitet som en plats att investera i.
Den 4 april i år lade regeringen fram en proposition om ett nytt investeraravdrag, ett riskkapitalavdrag. Jag noterar fortfarande när jag är ute och träffar företagare och andra att det nästan inte finns några som ännu har hört talas om att vi nu har ett riskkapitalavdrag som innebär att man kan satsa pengar i eget, närståendes eller annat litet företag när det startar eller när det ska expandera och få ett avdrag för detta. I praktiken innebär det att staten skjuter till ytterligare 15 procent till de pengar som du satsar i ett litet företag.
Det här kommer att ha stor betydelse för riskkapitalförsörjningen runt om i vårt land. Det är alltså pengar som inte behöver passera styrelserummen på försäkringsbolag eller olika typer av institutioner, utan det är människor som själva satsar egna surt förvärvade pengar. Där kommer staten efter och skjuter till en del till sådant som människor av kött och blod faktiskt tror på. Det tror vi är mycket bättre än att det är statliga tjänstemän som sitter på olika institutioner och pekar ut vilka företag som har framtiden för sig. Det är ett stort steg i rätt riktning för någonting som länge har varit en mycket efterfrågad reform.
Det är också så att jobbskatteavdragen och sänkta egenavgifter för enskilda firmor har gjort det mer lönsamt att starta och driva företag. Jag tycker också att det är glädjande att notera, herr talman, att det är fler och fler partier i den här kammaren som också tycker så. Det är väldigt glädjande.
Det har redan gjorts saker. Medfinansieringen av sjukförsäkringen har slopats och ett högkostnadsskydd för sjuklönekostnader har införts. Regeringen har också sänkt de generella sociala arbetsgivaravgifterna med en procentenhet. Arbetsgivaravgifterna för unga har halverats, och genom nystartsjobben har vi faktiskt också slopat dem för arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa, långtidssjuka, äldre och nyanlända invandrare.
Förmögenhetsskatten har slopats. Det förbättrar förutsättningarna för investeringar i Sverige och tillgången till riskkapital på ett dramatiskt sätt jämfört med hur det var tidigare. Trygghetssystemen för företagare har också förbättrats, så att företagare behandlas mer likvärdigt med arbetstagare.
Vi har utöver ROT-avdraget infört ett RUT-avdrag där hushållsarbeten också kan få en skattereduktion som motsvarar hälften av arbetskostnaden. Detta, herr talman, har skapat tusentals nya företag och tiotusentals nya arbetstillfällen.
Konkurrenslagen har förbättrats så att företag, kommuner och landsting konkurrerar på mer lika villkor än det var tidigare.
Införandet av LOV, alltså lagen om valfrihet, skapar valfrihet i välfärdstjänsterna men ger också förutsättningar för nya jobb och nya företag inom välfärdssektorn.
Utöver detta, herr talman, vill jag tillfoga några av de viktigaste förslagen som vi kristdemokrater driver i näringspolitiken.
Vi tror att det vore klokt att ta bort företagens ansvar för den andra sjuklöneveckan och förstärka högkostnadsskyddet, helt enkelt för att enkäter som har genomförts av företagarnas egna organisationer tyder på att det kan vara ända upp till runt 50 000 arbetstillfällen som inte har tillkommit på grund av att företagarna har upplevt sjuklöneansvaret för tungt. Då kan vi säga: Det där stämmer inte. Men beslutet sitter faktiskt i huvudet på företagaren. Tycker företagaren att det här är för tungt blir det ingen anställning. Man måste då lyssna in detta och försöka skapa förutsättningar för att i alla fall det hindret kan rullas undan.
Det här är någonting som naturligtvis måste diskuteras, och vi måste hitta en finansiering för det. Men det är en princip som vi tror är viktig.
När det finns ett reformutrymme tror vi att sänkta arbetsgivaravgifter för små företag också skulle öka efterfrågan på arbetskraft. Det skulle ge fler jobb om det blir billigare att anställa. Arbetsutbudspolitiken med jobbskatteavdragen har varit oerhört lyckosam. Vi tror att arbetslinjen nog behöver kompletteras med en företagarlinje som ökar efterfrågan också på arbetskraft.
Det här ska i god ordning diskuteras, och det ska hittas ett reformutrymme innan man kan verkställa en sådan politik. Men det här är viktigt helt enkelt därför att nio av tio nya jobb skapas just i dessa små företag. Då tror vi att det är klokt att göra satsningar där de har störst effekt. Det är också de små företagen som anställer flest ungdomar jämfört med större företag.
Vi måste också fortsätta att minska regelkrånglet och inrikta regelförenklingsarbetet på företagarnas vardagliga behov. Detta är någonting som nu pågår intensivt i Regeringskansliet. Där behöver arbetet ha högt tempo och finnas högt på dagordningen hela tiden.
Jag tror dock inte att regelförenklingsarbetet är förenligt med att genomföra Månadsuppgiftsutredningens förslag, i varje fall inte så som utredningen föreslår det. Det vore ett bakslag för regelförenklingsarbetet, mycket lindrigt talat.
Vi har mycket arbete som pågår nu i Regeringskansliet som kommer att kunna bli konkreta förslag under hösten, när budgeten för 2014 läggs fram.
Det finns också ett väldigt bra arbete som redan har gjorts. Jag tänker på forsknings- och innovationspropositionen, innovationsstrategin och mineralstrategin. Allt det här är exempel på ett målinriktat arbete för att ta till vara Sveriges goda förutsättningar, våra naturresurser, vår energiproduktion, forskning och utbildning för att stärka vår konkurrenskraft och vår goda position i en allt tuffare global konkurrens.
Vår chans är att satsa på kunskapsintensiv tillväxt men att inte ta ut högre skatt av medborgare och företag än vad som är nödvändigt, vidare att Sveriges ledande position som innovationsland kan växlas in i en bättre kommersialisering av de innovationer som föds i vårt land.
Herr talman! Allt detta ställer krav på en flexibel arbetsmarknad, en väl fungerande kapitalmarknad, en utformning av skattesystemet som främjar att företag startar, att företag växer och en anpassning av trygghetssystemen till företagens behov. För att skapa förutsättningar för fler och växande företag behövs både generella och riktade insatser för företagande. För att fler ska bli företagare krävs också att individer ser företagande som lika självklart som en anställning. Dit har vi nog långt kvar.
Herr talman! Regeringens näringspolitik rymmer många olika insatser för att främja alla saker som vi har talat om. Det handlar mycket om generella insatser och om insatser för att främja forskning, utveckling och innovation, konkurrensfrämjande åtgärder och regelförenkling. Men det rör sig också om mer riktade insatser. Det är insatser för att främja kvinnors företagande, företagande bland personer med utländsk bakgrund och socialt företagande. Min partikamrat Penilla Gunther kommer senare att utveckla Kristdemokraternas syn på just socialt företagande, idéburet företagande samt den tillväxt och sysselsättning som skapas av turism i vårt vackra land.
I detta anförande instämde Anders Ahlgren och Helena Lindahl (båda C).