Herr talman! Jag tackar ministern för ett engagemang som jag upplever som genuint. Det kan båda gott. En feministisk regering som vill jobba för att minska våldet mot kvinnor borde kunna ta den här frågan på stort allvar.
Enligt en amerikansk studie som jag hänvisar till i min interpellation våldtas 48 kvinnor i timmen, alltså 1 100 om dagen, i Kongo. Då förstår man att det finns enorma behov. Jag tycker att det är bra att biståndsministern har tagit upp att det behövs åtgärder i rättssystemet för att kvinnor verkligen ska få sin rätt. Det är också någonting som man jobbar med på Panzisjukhuset. Det handlar om att kvinnor ska kunna hävda sin rätt och om hur man ska jobba i det legala systemet för att ställa ansvariga till svars.
Det behövs förstås stöd till civilsamhället för att man ska kunna bygga upp Kongo underifrån och för att människor verkligen ska kunna kräva sin rätt. Det finns enorma behov av mödrahälsovård i Kongo. Jag träffade en kongolesisk läkare nyligen som påpekade att det behövs stora insatser. Sverige kan verkligen göra mycket genom att vidareförmedla den typ av mödrahälsovård som vi har i Sverige.
FN har gjort olika ställningstaganden, men det har framför allt handlat om, i säkerhetsrådet, att gå in med militära insatser. Man har väl egentligen en av de tuffaste skrivningarna. Man får i princip gå in med vilka militära medel som helst för att stoppa konflikten. Problemet är bara att det i Kongo är så svårmanövrerat att det inte riktigt går att stoppa konflikten. Det är så många olika små miliser. Sedan är det några som försöker rensa ut olika områden och människor för att kunna komma åt olika konfliktmineraler.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror att det fortsatt kommer att behövas ett enormt fokus på att förebygga. Men så länge det här ändå pågår och det inte går att förhindra måste stödet till kvinnorna få fortsätta. Och jag skulle verkligen vilja vädja till ministern att hon ska fortsätta att bevaka den långsiktiga finansieringen av Panzisjukhuset.