Herr talman! Jag vill ta upp två saker.
Först vill jag gå tillbaka till fristäderna. Att vi har en avklarad juridisk process är väl bra i sig, men att det har behövt gå den vägen har fördröjt möjligheten för många kommuner att gå vidare med att etablera sig som fristäder. Jag skulle inte säga att det har varit positivt att Moderaterna har obstruerat i frågan i Gävle.
Om vi ska få fler fristäder krävs inte bara ett juridiskt klarläggande utan också en politisk vilja. Jag menar att med det tillkännagivande vi har, med en bred majoritet med både de rödgröna partierna och samtliga allianspartier, gör att vi nog kan förvänta oss en större politisk vilja framöver i landets kommuner. Där har Bengt Eliasson i högsta grad varit delaktig och bidragit till något som jag tror kan ge ett bra resultat.
När det sedan gäller den nationella biblioteksstrategin kan man naturligtvis alltid säga som Bengt Eliasson att man vill mer, och varför inte belysa andra områden också? Men om vi ser att det finns problem inom en verksamhet - i det här fallet en väldigt tydlig negativ utveckling för Sveriges bibliotek, där en tiondel av Sveriges biblioteksfilialer har lagts ned under Alliansens åtta regeringsår - måste vi hantera det problemet specifikt och inte spreta ut resurserna för att hantera alla samhällsproblem eller hela kultursektorn i ett slag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Litteratur, läsande och språk
Vi måste tordas ta enskilda grepp om de verksamheter som vi särskilt vill prioritera och där det finns en utveckling som måste vändas.