Fru talman! Det går att ge många
exempel på situationer som visar att man
måste göra en bedömning av hur
samhället ser ut. Jag tror att det skulle vålla
stor upprördhet i riksdagens kammare
om vi, bortsett från riksdagsledamöter,
skulle införa en lagstiftning som gjorde
att det var svårt för småbarnsföräldrar att
umgås med sina barn. Hela vår
diskussion om familjepolitik ägnas åt
frågan om hur vi skall låta föräldrar få en
chans att umgås med sina barn, främst
för barnens skull.
Detta är en faktor som måste påverka
möjligheterna om man utgår från att
parlamentet i ett land skall vara
sammansatt av personer som inte har
passerat den ålder då man har små barn
och ha en bra representativitet. Då måste
man också skapa möjlighet till
acceptabla levnadsvillkor.