Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1996/97:126 om åt- gärder för att bryta brottskurvan

Justitieminister LAILA FREIVALDS (s), 1997-02-14 (riksmöte 1996/97).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Gun Hellsvik har frågat mig vilka åt-

gärder jag avser att vidta för att vi i Sverige skall

lyckas återskapa ordningen och bryta brottskurvan på

motsvarande sätt som polisen lyckats med i New

York.

Polisen i New York har angripit brottsligheten ge-

nom en medveten och konsekvent strategi för att i

högre grad än vad som varit fallet tidigare ingripa mot

klotter, ordningsstörningar och annan s.k. vardags-

brottslighet för att därigenom förhindra en utveckling

mot grövre brottslighet.

Det är givetvis glädjande att man i en storstad som

tidigare varit mycket hårt drabbad av hög brottslighet

tycks ha lyckats bryta brottskurvan. Men för att kunna

tolka statistiken, och framför allt för att rätt förstå

den, behövs kunskap om t.ex. relevanta bakgrundsfak-

torer och andra omständigheter. Att jämföra förhål-

landena i New York med dess omfattande brottslighet

och förfall med läget i vårt land är orealistiskt. Ar-

betsmetoden som New York-polisen använde är dock

intressant.

Gun Hellsvik påstår att besparingar inom polisen

redan lett till att vi i dag har färre poliser på gator och

torg. Mot det vill jag anföra att resurserna för närpoli-

sverksamheten under det senaste året har utökats från

12 % till 20 % av polisens totala resurser. Detta har

förstärkt möjligheten för polisen att finnas på platser

vid tider där risken annars är stor att brott begås.

Vid polisen i Eskilstuna bedrivs sedan ett år till-

baka ett projekt som syftar till att förebygga vålds-

brott och ordningsstörningar i stadskärnan. Detta

åstadkoms genom att polisen konsekvent ingriper mot

ordningsstörningar och andra vardagsbrott. Polisen

använder en arbetsmetod som utgår från att ingripan-

den mot mindre allvarliga brott i ett tidigt skede kan

hindra en fortsatt brottsutveckling. Forskningsenheten

vid Polishögskolan beräknar vara klar med en utvär-

dering av projektet till i sommar.

Det arbete som bedrivs i Eskilstuna är ett exempel

på det problemorienterade arbetssätt som håller på att

utvecklas inom hela polisverksamheten. Regeringen

följer givetvis noggrant resultaten av såväl Eskilstu-

napolisens som övriga myndigheters insatser för att

bryta brottskurvan och dra erfarenheter av detta.

Förutom att polisen utvecklar närpolisverksamhe-

ten och arbetar på det problemorienterade sättet är det

mycket viktigt att polisen har effektiva instrument för

att lyckas i det brottsförebyggande, brottsbeivrande

och brottsbekämpande arbetet. Det är mot den bak-

grunden den kraftiga satsningen på metodutveckling,

modern teknik och samverkan både i Sverige och i

internationella sammanhang skall ses.

För att säkerställa det framtida behovet av poliser

har regeringen givit Rikspolisstyrelsen i uppdrag att i

detalj planera för den nya grundutbildningen av poli-

ser. Arbetet skall vara inriktat på att utbildningen kan

inledas senast år 1998. På så sätt kommer nya poliser

att tillföras polisverksamheten senast kring sekelskif-

tet.

För att bryta utvecklingen mot fler brott är det

nödvändigt att de resurser som finns används där de

gör mest nytta. Därför gav regeringen för ett år sedan

Riksrevisionsverket i uppdrag att granska polisväsen-

det utifrån den utgångspunkten. Riksrevisionsverket

har därefter redovisat ett antal områden där det finns

rationaliseringsutrymme. Beräkningar visar också att

resurser kan frigöras för att i stället föras över till

närpolisverksamheten och den kvalificerade kriminal-

polisverksamheten.

Jag vet att Rikspolisstyrelsen tillsammans med

länspolismästarna arbetar intensivt för att få ordning

på polisväsendets ekonomi och för att resurserna skall

användas så effektivt som möjligt. Regeringen följer

dessutom noga utvecklingen både vad avser verksam-

het och ekonomi.

För att bryta brottskurvan krävs det emellertid mer

än poliser och insatser från rättsväsendet i övrigt. För

att på sikt kunna minska brottsligheten krävs det att

man angriper dess orsaker. Därför är det av avgöran-

de betydelse att alla som kan påverka brottsligheten -

myndigheter, föreningar, företag och enskilda - enga-

geras i det brottsförebyggande arbetet. Det brottsföre-

byggande program som regeringen presenterat och

den kommitté som tillsatts för att genomföra intentio-

nerna i programmet ger nu en unik möjlighet att på

allvar få ett genombrott för det brottsförebyggande

arbetet, och därmed också minska brottsligheten.

Debatten

Hämtad sida: 7

7 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Justitieminister LAILA FREIVALDS (s): Svar på interpellation 1996/97:126 om åt- gärder för att bryta brottskurvan (1997-02-14) — PRESS0