Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1996/97:126 om åt- gärder för att bryta brottskurvan

GUN HELLSVIK (m), 1997-02-14 (riksmöte 1996/97).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Jag ber att få tacka justitieministern

för svaret. Justitieministern avslutar sitt svar med:

"För att bryta brottskurvan krävs det emellertid mer

än poliser och insatser från rättsväsendet i övrigt. För

att på sikt kunna minska brottsligheten krävs det att

man angriper dess orsaker."

Det är faktiskt det min interpellation handlar om.

En av orsakerna till brottslighet är låg upptäcktsrisk.

En annan är för sena reaktioner mot unga som begår

brott. Både dessa orsaker kan till stor del åtgärdas

med ett starkt rättsväsende. Alla som studerat vad som

hänt i New York ser polisens resurser och insatser

som en viktig förutsättning för den nedåtgående brott-

skurvan.

Jag undrar därför om justitieministern inte anser

att det skulle vara en fördel om vår polis kunde ingri-

pa mot alla småbrott, t.ex. klotter, utan att det inkräk-

tar på arbetet med t.ex. ekobrottsligheten.

Jag undrar också om justitieministern inte anser att

det skulle vara positivt om de flesta småbrott blev

föremål för åtal på ett liknande sätt som skedde under

snatterikampanjen, eller antisnatterikampanjen kanske

man skall kalla den, 1992.

Justitieministern pekar också på att resurserna för

närpolisverksamheten ökat från 12 % till 20 % av de

totala resurserna. Dessa 20 % ligger i och för sig

under den norm som eftersträvas. Detta med en ök-

ning från 12 % till 20 % kan låta bra, men man bör

vara medveten om att procentsatser inte säger så sär-

skilt mycket. Om vi talar om 12 % av 1 000 är det

120. Men höjer vi till 20 % men av 500, blir det färre.

Då är det 100. Procentsatserna är ointressanta. Det är

numerären som är intressant.

Det är också intressant att se hur det ser ut i verk-

ligheten. I måndags besökte jag ett närpolisområde i

Mellansverige. Området, som främst omfattar lands-

bygd, har inte resurser för att ha egna lokaler ute i

området. Man är i stället samlokaliserad med den

gamla polismyndigheten. Dessa närpoliser har dess-

utom sju mils avstånd mellan sitt områdes ytterområ-

den, och som grädde på moset skall en tredjedel av

arbetstiden avsättas för utryckningsverksamhet. Talar

vi i procentsatser innebär det att den tjugoprocentiga

resursen därmed omedelbart krymper med 33 %.

Åter till New York och USA. Där talar man om

quality of life offences. Gör vi litet våld på termino-

login borde vi i Sverige införa begreppet angrepp på

annans livskvalitet.

Jag undrar om justitieministern inte håller med

mig om att ett sätt att visa solidaritet med medborgar-

na skulle vara att tydligt och med kraft ingripa mot

angrepp på annans livskvalitet.

Debatten

Hämtad sida: 7

7 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

GUN HELLSVIK (m): Svar på interpellation 1996/97:126 om åt- gärder för att bryta brottskurvan (1997-02-14) — PRESS0