Fru talman! Ingegerd Saarinen har frågat mig om
jag avser att lägga fram något förslag på hur utveck-
lingen av alternativa drivmedel ska stimuleras så att
miljöbelastningen minskar.
Det går inte att i dag förutsäga vilket eller vilka
alternativa drivmedel som kommer att vara av störst
ekonomiskt och miljömässigt intresse i framtiden.
Därför har regeringen i första hand satsat på forsk-
ning och utveckling kring flera olika drivmedel.
Transportsektorn är en viktig del av energisys-
temet, och alternativa drivmedel är ett prioriterat
område för arbetet med att främja utvecklingen av ett
ekonomiskt och ekologiskt hållbart energisystem.
Statens energimyndighet ansvarar, i sin roll som cen-
tral förvaltningsmyndighet för frågor om tillförsel och
användning av energi, för frågor om forskning, ut-
veckling och demonstration kring produktion, distri-
bution och användning av alternativa drivmedel.
Inom 1997 års energipolitiska program finns ock-
så resurser för forsknings- och utvecklingsinsatser
kring alternativa drivmedel. En av dessa insatser är
ett särskilt program för utveckling av ny teknik för
etanolproduktion från skogsråvara. Programmet ingår
som en del av en strategi för minskad klimatpåverkan
från energisektorn.
Utöver detta program görs dock även flera andra
insatser. Forskning och utveckling kring biogas som
fordonsbränsle ingår t.ex. i programmet Energi från
avfall, samt inom ett särskilt samverkansprojekt som
regeringen år 2001 beslutat tilldela särskilda medel.
Dessutom stöder Energimyndigheten projektverk-
samhet av olika karaktär kring exempelvis dimetyle-
ter (DME), rapsmetylester (RME), metanol och s.k.
Fischer-Tropsch-bränslen. Under 2001 var Ener-
gimyndighetens bidrag till sådan verksamhet sam-
manlagt omkring 10 miljoner kronor.
Det pågår således verksamhet inom det långsikti-
ga energipolitiska programmet att stödja forskning
och utveckling kring alternativa drivmedel, både när
det gäller etanol ur skogsråvara, biogas, och andra
alternativ. Den rapport från Vägverket, Energimyn-
digheten och Vinnova som Ingegerd Saarinen hänvi-
sar till kommer sannolikt att ligga till grund för ytter-
ligare insatser på området.
Förutom insatser kring forskning och utveckling
pågår, som Ingegerd Saarinen säkert känner till, ge-
nomförandet av en skattestrategi för alternativa driv-
medel. Denna strategi innehåller bl.a. möjligheten till
skattenedsättning för s.k. pilotprojekt för teknisk
utveckling av mer miljövänliga produkter, särskilt när
det gäller bränslen från förnybara källor. Denna möj-
lighet bör kunna bidra till att resultat från forskning
och utveckling introduceras på marknaden.
Inom EU pågår dessutom beredningen av ett för-
slag till direktiv för främjande av biodrivmedel. Des-
sa diskussioner är inte avslutade, och det är för tidigt
att säga vad de kan komma att leda till. Sverige ver-
kar dock för att direktivförslaget ges en sådan inrikt-
ning att det inte medför en låsning till dagens tekniker
utan främjar och öppnar för utveckling av alternativ
som ur ett livscykelperspektiv är bättre både med
hänsyn till klimat, miljöpåverkan och kostnadseffek-
tivitet.
Det är inte bara viktigt att stimulera produktionen
av alternativa bränslen. Det gäller även att skapa
förutsättningar som gynnar introduktionen av fordon
med alternativ teknik. En åtgärd som kommer att öka
användningen av etanol och biogas är det beslut som
riksdagen tog förra året efter förslag från regeringen
om att sänka förmånsvärdet för bilar med alternativ
teknologi. Det är ännu för tidigt att säga vilken effekt
detta beslut har, men det är viktigt att understödja
intresset för sådana bilar. I detta sammanhang spelar
även pågående fordonstekniska forsknings- och ut-
vecklingsprogram en viktig roll.