Herr talman! Berndt Ekholm har redogjort för be-
tänkandet. Jag behöver inte gå in på det. Jag instäm-
mer i den redogörelse han gjorde. Jag vill bara göra
några få reflexioner kring detta.
Den första är hur viktigt det är att EU stöder den
ekonomiska utvecklingen på Västbanken/Gaza. Det är
viktigt nu för att främja fredsprocessen, men det är
framför allt viktigt långsiktigt för att få en livskraftig
ekonomi i dessa områden. Här gör EU en viktig in-
sats. Det glöms lätt bort, förbises ofta i det mer dra-
matiska skeendet, men är exempel på en långsiktig
insats som betyder mycket.
Den andra iakttagelsen betonade också Berndt
Ekholm. Det här är ett led i en gemensam strategi från
EU:s sida, att främja samarbetet med länderna kring
Medelhavet, de länder som inte är med i EU och även
de länder varav många aldrig kommer att bli med-
lemmar i EU därför att de inte är europeiska länder.
Det är åtta arabiska länder, det är Israel och de tre på
europeisk sida, Malta, Cypern och Turkiet, som väl
förr eller senare alla tre kanske kommer att bli med-
lemmar i EU.
Det innebär ju att man stärker samarbetet mellan
Europa och de här länderna. Men framför allt stärker
det också samarbetet länderna sinsemellan. Det är en
väldigt viktig poäng att EU på det sättet inte bara
främjar samarbetet mellan Europa och andra länder,
utan också främjar samarbetet inom hela regionen.
Det som saknas för stabiliteten och inte minst freds-
strävandena i Mellanöstern är just bristen på samarbe-
te mellan de olika länderna. Naturligtvis gäller det
Israel och grannländerna i stor utsträckning, men
också de arabiska länderna sinsemellan.
Den tredje slutsatsen, herr talman, är bara att kon-
statera hur viktigt det är att vi faktiskt har ett EU som
främjar samarbetet i Europa, men som också främjar
samarbetet i Europas närområde, i Medelhavsområ-
det.
Med detta instämmer jag i Berndt Ekholms slut-
sats och yrkar bifall beträffande skrivelsen.