Herr talman! Vi skall nu behandla en skrivelse
från regeringen som i och för sig inte kräver något
beslut av riksdagen men som ändå har föranlett en del
reflexion och några motioner. Det är en redogörelse,
för att vara alldeles exakt, för ett Europa-
Medelhavsinterimsavtal om associering samt om
handel och samarbete mellan Europeiska gemenska-
pen och den palestinska befrielseorganisationen PLO
för den palestinska myndigheten på Västbanken och i
Gaza.
I EU:s arbete för att väva samman länderna kring
Medelhavet finns det något som kallas för Barcelo-
naprocessen. I den processen ingår bl.a. att försöka
tillskapa s.k. associeringsavtal, något som vi för öv-
rigt har också med en del länder i Östeuropa, med
länderna kring Medelhavet - söder och öster om
Medelhavet, för att vara exakt. Dessa avtal syftar till
både förbättrade handelsmöjligheter genom bl.a.
tullfrihet, ett socialt samspel och en politisk dialog.
Det har förhandlats färdigt avtal när det gäller Ma-
rocko, Tunisien och Jordanien samt Israel. Nu gäller
det alltså ett avtal med PLO. De andra avtalen har
varit s.k. blandade avtal, dvs. de har gällt gemenskap-
skompetensen, medlemsländerna och den europeiska
kol- och stålgemenskapen, och har fordrat riksdags-
beslut för att ratificeras. Det gör inte det här avtalet,
eftersom det inte sträcker sig längre än gemenskap-
skompetensen. Det är alltså ett avtal mellan EG och
PLO.
Detta gör dock inte avtalet mindre viktigt. I sak är
det ett viktigt avtal, men jag skulle nog vilja påstå att
det politiskt är ännu viktigare. Det markerar nämligen
palestiniernas betydelse i den här regionen och även
deras rätt till självbestämmande. I den meningen är
det ett mycket viktigt avtal.
Jag skall be att få yrka bifall till utskottets förslag
att vi lägger regeringens skrivelse till handlingarna,
som det heter, i det riksdagsbeslut som följer i mor-
gon bitti.
Det finns inga reservationer till det här betänkan-
det, men det finns alltså några motioner. Jag skall
mycket kort kommentera dem.
Vänsterpartiet har ett första yrkande där man lyfter
fram ursprungsbeteckningar för olika produkter. Man
vill att importörer och konsumenter skall ha klart för
sig om produkter kommer från Israel, de palestinska
områdena och de av Israel ockuperade områdena.
Avtalet inrymmer i sig att en tydlig ursprungsan-
givelse skall fogas till de här produkterna i en särskild
handling. Produkten måste alltså bestå av i huvudsak
palestinskt innehåll för att den skall kunna säljas som
palestinsk. Likadant är det i princip med det litet mer
vittomfattande avtal som gäller Israel. På det sättet
kan man alltså veta varifrån produkten kommer.
Samtidigt sträcker sig kanske inte konsumenten så
långt att han eller hon letar i en massa papper för att
få besked, utan man ser på produkten.
Det finns inga krav i EU på att man skall märka
produkter. Det finns däremot en pågående diskussion
om märkning är rätt eller fel. Vi har den också i Sve-
rige. Mig veterligt finns det bara ett beslut om märk-
ning av produkter, och det gäller nötkött. Det skall
träda i kraft den 1 juli 1998, i år alltså.
Det finns inga krav på att en produkt som tas in till
EU skall vara märkt med ursprungsland. Det är nå-
gonting som konsumenterna måste driva mot importö-
rerna.
Samtidigt är det viktigt att tillägga att Parisproto-
kollet, som är fogat till interimsavtalet, egentligen
syftar till att man skall skapa en de facto-tullunion.
Det är inte säkert att tydliga ursprungsangivelser från
Palestina och Israel egentligen gynnar vare sig pales-
tinierna eller israelerna. Den här tullunionen, som kan
harmonisera ursprungsreglerna mellan EU-PLO och
EU-Israel, kan i det långa loppet på ett bättre sätt
gynna handeln för båda parter. Klara ursprungsbe-
teckningar har både sina för- och nackdelar. Det är
klart att märkning av produkter i och för sig vore bra,
men det faller inom ramen för en allmän EU-
diskussion.
Jag kanske när det gäller att närma sig Parisproto-
kollet skall säga att man från svensk sida fogat en
förklaring till avtalet som innebär att Sverige i kom-
mande förhandlingsomgångar vill medverka till att
driva ursprungsreglerna mot en harmonisering för att
underlätta handeln. Det är också meningen att det
skall bli ett riktigt associeringsavtal, inte bara ett
interimsavtal med PLO.
Det finns ett yrkande som handlar om att vi skall
öka kvoterna inom jordbruks- och fiskerinäringen.
Redan nu ingår i några artiklar i avtalet att man skall
arbeta i riktningen att liberalisera handeln så att kvo-
terna kommer att öka. Dessutom har Sverige fogat en
särskild förklaring till avtalet när det gäller jord-
bruksprodukter.
Det finns en diskussion om ockupationsmaktens
rätt att utnyttja arbetskraft och naturtillgångar. Det är
en mycket komplicerad fråga, som vi har försökt att
något reda ut. För man frågan till folkrättens nivå kan
man konstatera att själva bosättningarna och bosätt-
ningspolitiken otvivelaktigt är folkrättsstridiga. Det
råder inget tvivel om det. Däremot är det betydligt
mer oklart när det gäller handeln. Man kan inte utan
vidare hävda att handeln från bosättningarna skulle
vara det. Däremot torde utnyttjandet av ändliga natur-
resurser vara folkrättsstridigt och ett folkrättsbrott.
När det gäller utnyttjande av arbetskraft, som det
här motionsyrkandet också berör, är det helt beroende
på hur arbetskraften utnyttjas. Om det är under tvång
kan man möjligen hävda att det är regelvidrigt. Men
är det inte tvång kan man inte hävda det. Frågan är
väldigt komplicerad. Om man ser litet pragmatiskt
och praktiskt på den kan man väl säga att alltför
mycket petande i de juridiska detaljerna knappast är
något som gynnar palestinierna. Jag tror inte det.
Vi har också ett par yrkanden som handlar om
MR-frågor, och jag skall avsluta med dem. Ett yrkan-
de från Vänsterpartiet tar upp vikten av att markera i
MR-frågor också när det gäller Palestinas sätt att
sköta sina angelägenheter och inte minst avseende de
frivilliga organisationernas sätt att jobba. Den svenska
regeringen har vid ett antal tillfällen gjort markering-
ar, inte minst beträffande frivilligorganisationerna. De
är oerhört viktiga när det gäller att bygga demokrati
och stödja mänskliga rättigheter.
Även en miljöpartimotion tog upp MR-frågorna.
Jag låter mig nöja med detta. Det finns som sagt
inga reservationer att yrka avslag på. Detta var några
kommentarer till motionsyrkandena. I övrigt har jag
tillstyrkt att vi lägger den här skrivelsen till handling-
arna.