Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Europa-Medelhavsinterimsavtal mellan EG och PLO

BERNDT EKHOLM (s), 1998-05-06 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Vi skall nu behandla en skrivelse

från regeringen som i och för sig inte kräver något

beslut av riksdagen men som ändå har föranlett en del

reflexion och några motioner. Det är en redogörelse,

för att vara alldeles exakt, för ett Europa-

Medelhavsinterimsavtal om associering samt om

handel och samarbete mellan Europeiska gemenska-

pen och den palestinska befrielseorganisationen PLO

för den palestinska myndigheten på Västbanken och i

Gaza.

I EU:s arbete för att väva samman länderna kring

Medelhavet finns det något som kallas för Barcelo-

naprocessen. I den processen ingår bl.a. att försöka

tillskapa s.k. associeringsavtal, något som vi för öv-

rigt har också med en del länder i Östeuropa, med

länderna kring Medelhavet - söder och öster om

Medelhavet, för att vara exakt. Dessa avtal syftar till

både förbättrade handelsmöjligheter genom bl.a.

tullfrihet, ett socialt samspel och en politisk dialog.

Det har förhandlats färdigt avtal när det gäller Ma-

rocko, Tunisien och Jordanien samt Israel. Nu gäller

det alltså ett avtal med PLO. De andra avtalen har

varit s.k. blandade avtal, dvs. de har gällt gemenskap-

skompetensen, medlemsländerna och den europeiska

kol- och stålgemenskapen, och har fordrat riksdags-

beslut för att ratificeras. Det gör inte det här avtalet,

eftersom det inte sträcker sig längre än gemenskap-

skompetensen. Det är alltså ett avtal mellan EG och

PLO.

Detta gör dock inte avtalet mindre viktigt. I sak är

det ett viktigt avtal, men jag skulle nog vilja påstå att

det politiskt är ännu viktigare. Det markerar nämligen

palestiniernas betydelse i den här regionen och även

deras rätt till självbestämmande. I den meningen är

det ett mycket viktigt avtal.

Jag skall be att få yrka bifall till utskottets förslag

att vi lägger regeringens skrivelse till handlingarna,

som det heter, i det riksdagsbeslut som följer i mor-

gon bitti.

Det finns inga reservationer till det här betänkan-

det, men det finns alltså några motioner. Jag skall

mycket kort kommentera dem.

Vänsterpartiet har ett första yrkande där man lyfter

fram ursprungsbeteckningar för olika produkter. Man

vill att importörer och konsumenter skall ha klart för

sig om produkter kommer från Israel, de palestinska

områdena och de av Israel ockuperade områdena.

Avtalet inrymmer i sig att en tydlig ursprungsan-

givelse skall fogas till de här produkterna i en särskild

handling. Produkten måste alltså bestå av i huvudsak

palestinskt innehåll för att den skall kunna säljas som

palestinsk. Likadant är det i princip med det litet mer

vittomfattande avtal som gäller Israel. På det sättet

kan man alltså veta varifrån produkten kommer.

Samtidigt sträcker sig kanske inte konsumenten så

långt att han eller hon letar i en massa papper för att

få besked, utan man ser på produkten.

Det finns inga krav i EU på att man skall märka

produkter. Det finns däremot en pågående diskussion

om märkning är rätt eller fel. Vi har den också i Sve-

rige. Mig veterligt finns det bara ett beslut om märk-

ning av produkter, och det gäller nötkött. Det skall

träda i kraft den 1 juli 1998, i år alltså.

Det finns inga krav på att en produkt som tas in till

EU skall vara märkt med ursprungsland. Det är nå-

gonting som konsumenterna måste driva mot importö-

rerna.

Samtidigt är det viktigt att tillägga att Parisproto-

kollet, som är fogat till interimsavtalet, egentligen

syftar till att man skall skapa en de facto-tullunion.

Det är inte säkert att tydliga ursprungsangivelser från

Palestina och Israel egentligen gynnar vare sig pales-

tinierna eller israelerna. Den här tullunionen, som kan

harmonisera ursprungsreglerna mellan EU-PLO och

EU-Israel, kan i det långa loppet på ett bättre sätt

gynna handeln för båda parter. Klara ursprungsbe-

teckningar har både sina för- och nackdelar. Det är

klart att märkning av produkter i och för sig vore bra,

men det faller inom ramen för en allmän EU-

diskussion.

Jag kanske när det gäller att närma sig Parisproto-

kollet skall säga att man från svensk sida fogat en

förklaring till avtalet som innebär att Sverige i kom-

mande förhandlingsomgångar vill medverka till att

driva ursprungsreglerna mot en harmonisering för att

underlätta handeln. Det är också meningen att det

skall bli ett riktigt associeringsavtal, inte bara ett

interimsavtal med PLO.

Det finns ett yrkande som handlar om att vi skall

öka kvoterna inom jordbruks- och fiskerinäringen.

Redan nu ingår i några artiklar i avtalet att man skall

arbeta i riktningen att liberalisera handeln så att kvo-

terna kommer att öka. Dessutom har Sverige fogat en

särskild förklaring till avtalet när det gäller jord-

bruksprodukter.

Det finns en diskussion om ockupationsmaktens

rätt att utnyttja arbetskraft och naturtillgångar. Det är

en mycket komplicerad fråga, som vi har försökt att

något reda ut. För man frågan till folkrättens nivå kan

man konstatera att själva bosättningarna och bosätt-

ningspolitiken otvivelaktigt är folkrättsstridiga. Det

råder inget tvivel om det. Däremot är det betydligt

mer oklart när det gäller handeln. Man kan inte utan

vidare hävda att handeln från bosättningarna skulle

vara det. Däremot torde utnyttjandet av ändliga natur-

resurser vara folkrättsstridigt och ett folkrättsbrott.

När det gäller utnyttjande av arbetskraft, som det

här motionsyrkandet också berör, är det helt beroende

på hur arbetskraften utnyttjas. Om det är under tvång

kan man möjligen hävda att det är regelvidrigt. Men

är det inte tvång kan man inte hävda det. Frågan är

väldigt komplicerad. Om man ser litet pragmatiskt

och praktiskt på den kan man väl säga att alltför

mycket petande i de juridiska detaljerna knappast är

något som gynnar palestinierna. Jag tror inte det.

Vi har också ett par yrkanden som handlar om

MR-frågor, och jag skall avsluta med dem. Ett yrkan-

de från Vänsterpartiet tar upp vikten av att markera i

MR-frågor också när det gäller Palestinas sätt att

sköta sina angelägenheter och inte minst avseende de

frivilliga organisationernas sätt att jobba. Den svenska

regeringen har vid ett antal tillfällen gjort markering-

ar, inte minst beträffande frivilligorganisationerna. De

är oerhört viktiga när det gäller att bygga demokrati

och stödja mänskliga rättigheter.

Även en miljöpartimotion tog upp MR-frågorna.

Jag låter mig nöja med detta. Det finns som sagt

inga reservationer att yrka avslag på. Detta var några

kommentarer till motionsyrkandena. I övrigt har jag

tillstyrkt att vi lägger den här skrivelsen till handling-

arna.

Debatten

Hämtad sida: 6

6 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BERNDT EKHOLM (s): Europa-Medelhavsinterimsavtal mellan EG och PLO (1998-05-06) — PRESS0