Herr talman! Jag vill påpeka att det inte var min avsikt när jag kom hit i dag att diskutera Komintern och stalinismen, men jag leddes in på det av den mycket entusiastiska historierevisionism som jag noterade i ett tidigare replikskifte.
Det väsentliga för Folkpartiet och Alliansen är att den svenska arbetsmarknaden och det svenska samhället består av människor av kött och blod, av människor som vill arbeta, kavla upp ärmarna, göra rätt för sig och kämpa och slita. Det mest intressanta för oss är att människor av kött och blod får ett arbete att gå till. Det mest intressanta för vår del är inte att designa ett system som i praktiken innebär att man kan hävda att arbetslösheten är lägre för att man har formulerat olika kategorier att placera människor i så att det ser ut som om arbetslösheten är lägre. Det intressanta för oss är hur många människor som jobbar.
Om Ali Esbati inte är nöjd med siffran 140 per dag kan jag använda den andra siffran jag tog upp, 550 000. Det var antalet personer som var förtidspensionerade när Alliansen tog över. Om Ali Esbati har synpunkter även på det får han väl klargöra på vilket sätt den siffran skulle vara fel. Jag kan nöja mig med att säga att drygt en halv miljon var förtidspensionerade när vi tog över makten. Det tycker jag var illa nog.