Herr talman! När man hör på Christian Holm får man uppfattningen att det inte finns några nya idéer. Det känns lite grann som om han försvarar en åtgärd som har prövats i åtta år, en åtgärd som har varit totalt verkningslös. Som jag precis nämnde i mitt anförande visar konkreta, empiriska fakta på att det inte har lett till att fler unga har anställts.
Vi menar att 18 miljarder är väldigt mycket pengar som kan satsas på yrkeshögskolan och på arbetsmarknadspolitisk utbildning så att fler unga kan rustas för att ta de jobb som finns.
Vi vet att väldigt många ungdomar inte är anställbara eller rustade för att ta de jobb som finns. Då är det väldigt viktigt att rusta dem så att de kan komma ut på arbetsmarknaden.
Expertråd i Sverige har kritiserat användningen av dessa 18 miljarder, och även Handels nya rapport visar att detta inte är riktigt väl valda ingångar. Vi kan i stället använda pengarna för att se till att fler ungdomar får möjlighet att arbeta i bland annat välfärdssektorn. Vi vet att det finns ett stort rekryteringsbehov, och vi vet att många ungdomar vill jobba inom välfärdssektorn.
Det är väldigt viktigt att pengarna används där de gör mest nytta i stället för att delas ut generellt till allt och alla. Vi ser ju att pengarna inte riktigt nyttjas på det sätt som vi vill att de ska nyttjas.
Mitt svar är ganska tydligt och klart: Pengarna ska användas där de behövs mest och inte slösas bort och delas ut i form av generella åtgärder till allt och alla.