Fru talman! Tack, finansministern, för svar på interpellationen! När jag går igenom svaret finns det några saker som jag tycker att finansministern möjligen skulle kunna förtydliga. Finansministern skulle kunna förklara hur han tänker.
Finansministern skriver bland annat i svaret, fru talman, att politiken har gått ut på att förbättra matchningen. Den moderata politiken har gått ut på att förbättra matchningen. Alla utom möjligen finansministern anser att matchningen i Sverige har försämrats och att matchningen på arbetsmarknaden är ett gigantiskt problem.
Nu säger finansministern att politiken har gått ut på att förbättra matchningen. Då måste detta vara ett gigantiskt politiskt misslyckande, fru talman.
I verkligheten är det så här: Trots att vi har en stor arbetslöshet - det är många hundra tusen människor som är arbetslösa - misslyckas var femte rekrytering, enligt Svenskt Näringsliv. Man misslyckas. Man kan inte anställa fast det finns ett behov av att anställa. Det finns en mängd arbetslösa, och det finns en mängd arbeten. Men man kan inte matcha dem. Det är en matchningsproblematik som ökar under finansminister Borgs regeringstid. Detta identifieras av de flesta som ett av de stora problemen på svensk arbetsmarknad.
På vilket sätt har regeringen förbättrat det här? Verkligheten visar ju på att det har försämrats. Vi har arbetslösa. Vi har lediga jobb. Då är det naturligtvis politikens uppgift att få ihop det här. Det har regeringen misslyckats med.
Finansministern säger också i sitt svar att arbetsmarknadspolitiken har lagts om. Han har aktivt medverkat till att lägga om arbetsmarknadspolitiken. Även där finns det anledning för finansministern att förklara lite grann hur han tänker. När man går ut och studerar läget på svensk arbetsmarknad kan man konstatera att matchningen inte fungerar och att nästan alla, utom möjligen finansministern, är överens om det. Nästan alla är också överens om att Arbetsförmedlingen inte fungerar.
Finansministerns arbetsmarknadspolitik, fru talman, har lett till en arbetsförmedling som inte fungerar. Trots att vi har hundratusentals arbetslösa där ute lämnar Arbetsförmedlingen varje år tillbaka upp till 3 miljarder. Det är pengar som är avsatta för att utbilda de arbetslösa och för att lösa matchningsproblematiken. Så är det för att det regelverk som Anders Borgs regering, fru talman, är ansvarig för har blivit så stelbent och omöjligt att hantera. Trots att man har fått pengar av finansministern kan inte Arbetsförmedlingen använda de pengarna till att utbilda de arbetslösa så att de kan ta de arbeten som faktiskt finns.
Även när det gäller arbetsmarknadspolitiken, fru talman, har finansministerns regering fullständigt misslyckats.
Monica Green var inne på de omfattande utbildningsreformerna. Då är det bara att konstatera att även där talar verkligheten precis emot finansministern.
Skolresultaten faller. Yrkesutbildningen får sämre sökande. De förslag som slängs ut från regeringen är att man ska satsa på ettåriga gymnasieutbildningar och sänka utbildningsnivån i Sverige. Är det detta finansministern menar med omfattande utbildningsreformer, att vi ska möta framtiden med sänkta utbildningskrav? I så fall, fru talman, finns det all anledning för Sverige och svenskarna att vara mycket oroliga för den politik som finansministern står för.