Herr talman! Birgitta Hambraeus har frågat mig
om jag vill säkerställa att anpassningen till EG-
direktiv inte får skadliga effekter för miljö och
trafiksäkerhet i vårt land.
Riksdagen beslutade 1987, som ett led i
anpassningen till EG, att öka bärigheten på det
svenska vägnätet. Åtgärden finansieras till en
mindre del av staten men betalas till största delen
genom ökade skatter på lastbilar och släpvagnar.
Efter hand som åtgärder har vidtagits på vägnätet
har bärigheten kunnat höjas. Den senaste
höjningen trädde i kraft den 1 januari i år och
innebar ett ökat tillåtet axel- och boggitryck och
därmed en ökad totalvikt. Denna överstiger i
dagsläget den högsta tillåtna vikten i EG med 20
ton, eftersom vi tillåter längre fordon i Sverige. Det
bör påpekas att ökningen av bränsleförbrukning på
grund av den tillåtna viktökningen är marginell. Ett
modernt 60-tonsekipage förbrukar ca 3,5 liter/mil.
Ökade tillåtna laster ger förutsättningar för ett
rationellare transportsystem och att transporterna
koncentreras till färre enheter. De nya reglerna har
stor betydelse för framför allt skogsindustrins
transporter. I skogslänen har inte bara
förstärkningsåtgärder vidtagits på huvudvägarna
utan också på de mindre trafikerade vägarna, vilket
i hög grad är gynnsamt för vår skogsnäring.
Lastbilarna kommer genom förändringen att få
möjlighet att ta större laster än tidigare, vilket
medför att antalet transporter på vägarna vid
samma transportmängd kommer att minska. Detta
är till fördel för miljön.
På motsvarande sätt kommer det minskade antalet
fordonsrörelser av lastbilar också att bidra till att
antalet olyckor minskar.
En eventuell överflyttning av transporter av timmer
m.m. från järnvägen till vägen, kan i den mån den
överstiger det ytterligare kapacitetsutrymme som
kan uppkomma på lastbilarna, ge fler
lastbilstransporter på väg, men detta är i första
hand beroende av respektive transportörs
prissättning.
I denna fråga kan jag bl.a. konstatera att större
delen av kostnaden för den ökade bärigheten har
lastbilstransportörerna själva fått betala genom
ökade skatter, och detta förhållande bör ha
inneburit en konkurrensfördel för järnvägen.
Dessutom är järnvägen föremål för en kraftig
upprustning för att kunna öka sin konkurrenskraft
på transportmarknaden bl.a. genom det beslut
riksdagen fattade i juni i år.
Birgitta Hambraeus frågade vad jag kommer att
göra för att EG-direktiv inte får skadliga effekter
för miljön och trafiksäkerheten. Den viktigaste
åtgärden som jag kan se är att verka för att få
behålla de fordonslängder som vi i dag har. En
ändring i detta avseende skulle inte gagna vare sig
miljön eller trafiksäkerheten.
Då Birgitta Hambraeus, som framställt frågan,
anmält att hon var förhindrad att närvara vid
sammanträdet, medgav förste vice talmannen att
Christina Linderholm i stället fick delta i
överläggningen.