Fru talman! Berit Adolfsson har frågat vilka åt-
gärder jag tänker vidta för att hindra att en bodelning
kan få till följd att en make får - som Berit Adolfsson
uttrycker det - vara med och betala skulder som den
andra maken har för skadestånd på grund av brott.
Samma fråga har tidigare i höst ställts av Johnny
Gylling.
Bakgrunden är att det i massmedierna har rappor-
terats om ett fall där en man dömts för otukt med
ungdom mot sin styvdotter. Enligt domen ska han
också betala skadestånd till flickan. Sedan Brottsof-
fermyndigheten betalat ut brottsskadeersättning till
flickan krävde myndigheten ersättning av mannen
med motsvarande belopp. I samband med en skils-
mässa mellan mannen och hans hustru gjordes bodel-
ning. Tingsrätten beslutade då att mannen fick göra
avräkning för skulden till Brottsoffermyndigheten när
hans andel i boet beräknades. Frågan är nu överkla-
gad till hovrätten, och hovrätten har ännu inte avgjort
saken.
Till en början vill jag påpeka att jag som justitie-
minister naturligtvis inte kan kommentera enskilda
fall i domstol.
Rent allmänt kan jag säga att en fordran på skade-
stånd på grund av brott kan påverka en bodelning på
flera sätt. För det första kan situationen vara den att
en av makarna har en fordran på skadestånd, antingen
mot den andre maken eller mot någon annan. Enligt
reglerna i äktenskapsbalken finns det utrymme för att
undanta en sådan fordran från bodelningen. För det
andra kan det vara så att skadeståndet redan har be-
talats ut. Då kan pengarna däremot inte hållas utanför
bodelningen. För det tredje kan det, som i det fall
Berit Adolfsson tar upp, vara så att en av makarna har
en skuld som avser skadestånd. Frågan om en sådan
skuld ska beaktas i en bodelning ska som sagt nu
prövas i hovrätten.
Även om en tillgång eller skuld som avser skade-
stånd ska ingå i bodelningen, så finns det ändå möj-
ligheter att komma till rätta med otillfredsställande
resultat. När det skulle vara oskäligt att en av makar-
na får lämna ifrån sig egendom till den andra maken,
kan man nämligen jämka bodelningen. Jämkning kan
ske så att maken med störst giftorättsgods får behålla
mer än han eller hon annars skulle ha fått. Men jämk-
ningen kan inte leda till att den sämst ställde maken
får en större lott än vid vanlig hälftendelning.
Jag vill också klargöra att det inte går att genom
bodelning överföra betalningsansvaret för en skuld
till den make som inte är betalningsskyldig. Det
stämmer alltså inte att bodelningsreglerna skulle
motverka skadeståndets preventiva funktion, vilket
Berit Adolfsson påstår.
Berit Adolfsson föreslår att det införs en mera ge-
nerell möjlighet att undanta skulder av personlig art
och medel som har betalats ut till en av makarna i
skadestånd på grund av brott.
Jag vill inte i dag uttala mig närmare om Berit
Adolfssons förslag, särskilt med hänsyn till att målet
som sagt är väckt i hovrätten. Men jag tänker följa
fallet. Om det visar sig att reglerna ger tvivelaktiga
resultat, kommer jag att se till att frågan om en la-
gändring övervägs.