Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 4 och avslag på förslaget i betänkandet.
I propositionen Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet föreslår regeringen dels att Försäkringskassan ska få ett utökat uppdrag att ge föräldrar information och stöd i frågor som gäller underhållsbidrag och underhållsskyldighet för barn, dels att underhållsstöd inte längre ska lämnas om den bidragsskyldige under en viss tid i rätt ordning till Försäkringskassan har betalat det belopp som har bestämts. Regeringen föreslår också att det så kallade umgängesavdraget avskaffas.
Underhållsstödet infördes den 1 februari 1997 och ersatte då bidragsförskottet. Det lämnas till särlevande föräldrars barn till och med den månad då barnet fyller 18 år. Underhållsstödet är inte ett bidrag i vanlig ordning utan är tänkt som ett tillfälligt stöd. Staten tar över en förälders ansvar efter en separation om paret inte kommer överens om den gemensamma försörjningen av barnen. Stödet utbetalas av staten till den så kallade boföräldern. Beloppet ska sedan återbetalas av den bidragsskyldige.
Vi kristdemokrater anser att underhållsstödet bör utformas så att det tydligt framgår att det i första hand är föräldrarna som har det ekonomiska ansvaret för sina barn. Enligt Särlevandeutredningen, som den förra regeringen med Kristdemokraterna tillsatte, är det en stor andel föräldrar som använder sig av underhållssystemet fast de egentligen inte har behov av det.
Utredningen menar också att ekonomiskt utsatta barn till särlevande föräldrar skulle ha det betydligt bättre om föräldrarna frivilligt kommit överens om underhållsbidrag i stället för det statliga underhållsstödet. Enligt beräkningar skulle de ekonomiskt mest utsatta barnen i genomsnitt ha hela 1 000 kronor mer i månaden om föräldrarna i stället för att få underhållsstöd kom överens om att själva reglera underhållet för barnen. Även efter höjningen av underhållsstödet finns skäl att tro att det är avsevärda summor varje månad som ekonomiskt utsatta barn går miste om på grund av utformningen av underhållsstödet och hur det i dag används.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad reglering av barns underhåll utanför underhålls-stödet
Kristdemokraterna vill att föräldrar ska få råd och stöd för att i större utsträckning komma överens om avtal om underhållsbidrag i stället för att reglera underhåll via underhållsstöd och därmed staten. Därför har vi i regeringsställning medverkat till att de samarbetssamtal som kommunerna är skyldiga att tillhandahålla även tar upp ekonomiska frågor rörande barnet.
Mer behöver dock göras, och därför är vi positiva till regeringens förslag om att Försäkringskassan ska få ett utökat uppdrag att informera föräldrar i frågor om underhållsstöd och underhållsbidrag. Vi anser också att föräldrarna är de som har huvudansvaret för barnens försörjning, inte staten. Därför stöder vi regeringens förslag om att underhållsstöd inte ska utgå om inte särskilda skäl finns och om den underhållsskyldige visar att denne under sex månader i följd återbetalat rätt belopp till Försäkringskassan.
Det offentligas uppgift är först och främst att se till barnet, men båda föräldrarnas ekonomiska situation och möjligheter att försörja barnet måste beaktas. I Försäkringskassans återrapportering av uppdrag angående underhållsstöd framkom att det då var ca 4 procent av de bidragsskyldiga, motsvarande ca 7 000 personer, som hade en väsentligt lägre aktuell inkomst jämfört med den taxerade inkomsten.
För att undvika att föräldrar hamnar hos kronofogden bör återbetalningsskyldigheten när det gäller underhållsstödet beräknas på ett mer aktuellt belopp så att det tar hänsyn till förändrade inkomster. Barnets ekonomiska situation påverkas ju av båda föräldrarnas situation, vilket även lyfts fram i Särlevandeutredningen. Regeringen borde ha lagt fram förslag som tar hänsyn också till den ekonomiska situationen för den underhållsskyldige föräldern.
Herr talman! I huvudsak stöder vi regeringens förslag som syftar till att fler föräldrar ska reglera underhållet direkt emellan sig. Vi menar dock att regeringen inte fullt ut tar hänsyn till att stödsystemens utformning i sig kan verka konfliktdrivande mellan föräldrarna. Hur detta förslag påverkar utvecklingen vad gäller konflikter mellan föräldrarna efter separation bör noga följas upp. Enligt Särlevandeutredningens betänkande har ungefär en tiondel av de föräldrar som separerat betydande svårigheter att samarbeta.
Regeringen avser att noga följa utvecklingen av förslaget avseende hur det verkar för att förmå fler föräldrar att reglera underhållet direkt emellan sig men också hur vanligt det är att ett indraget underhållsstöd kommer att följas av en ny ansökan om underhållsstöd. Det är viktiga frågor att följa upp. Men än viktigare är att följa upp hur barnens ekonomiska situation påverkas på såväl kort som lång sikt. Även en enstaka månads avsteg från att underhållsskyldigheten fullföljs kan få stora konsekvenser, inte minst för de ekonomiskt allra mest utsatta barnen.
Flera remissinstanser pekar också på risken för att bidragsskyldiga föräldrar medvetet kommer att släpa efter med sina betalningar för att förhindra att underhållsstödet dras in. Regeringen avfärdar tämligen lättvindigt denna farhåga som framförs av bland andra Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. Vi menar att oavsett hur stor risken är innebär det en risk för allvarliga konsekvenser för de barn som berörs. Det bör därför införas sanktioner, menar vi, mot den förälder som på detta sätt undviker att fullt ut ta sitt försörjningsansvar.