Fru talman! I denna debatt behandlas två olika betänkanden, och jag tar upp dem i tur och ordning. Jag börjar med det första betänkandet på dagordningen, nämligen FiU33 om upphandling från statliga och kommunala företag. Det är ett för den offentliga sektorn, staten, landstingen och kommunerna, viktigt betänkande, för där regleras förhållandet mellan till exempel kommun och de bolag kommunen äger i relation till lagen om offentlig upphandling, LOU.
I betänkandet föreslås lagändringar i LOU med innebörd att statliga och kommunala myndigheter inte behöver tillämpa LOU vid upphandling från egna bolag som till exempel kommunen äger, under förutsättning att de så kallade Teckalkriterier som slagits fast av EU-domstolen gäller. Kriterierna innebär bland annat att den upphandlande myndigheten ska utöva kontroll över företaget på samma sätt som den utövar kontroll över sin egen förvaltning.
Jag välkomnar i huvudsak lagförslaget eftersom det underlättar för kommuner och statliga myndigheter att utföra sitt uppdrag på ett effektivt sätt. Enligt min mening har de kommunala bolagen tillkommit för att tillgodose samhälleliga behov och måste kunna samverka effektivt med sina ägare.
I betänkandet redogörs endast kortfattat för bakgrunden. Eftersom jag engagerat mig i frågan tidigare vill jag utveckla denna något. Frågan om LOU:s tillämpning mellan till exempel kommun och dess bolag ställdes på sin spets när kammarrätten i mars 2008 i en dom fastslog att Simrishamns och Tomelilla kommuner inte hade rätt till undantag från LOU när det gäller upphandling av avfallshantering från det av 14 skånska kommuner samägda bolaget Sysav eftersom undantag enligt EU:s Teckalkriterier inte omfattades av svensk lag. Det är en dom som, om den skulle tillämpas strikt, skulle få stora konsekvenser för hela den offentliga sektorn och försvåra en effektiv samverkan mellan kommunerna och deras bolag. Jag interpellerade därför kommunminister Mats Odell i frågan i juni 2008. Odell svarade då att frågan var av stor vikt att utreda och att det inte fanns någon tid att förlora.
Nu så här två år senare - kanske ett mått på vad Odell menade med ingen tid att förlora - kommer ett lagförslag som enligt Teckalkriterierna medger undantag från LOU. Jag välkomnar som sagt i huvudsak lagförslaget - bättre sent än aldrig. Men jag har två invändningar.
Jag menar att lagförslaget innehåller en för snäv begränsning av vilka andra verksamheter det aktuella företaget får utföra för att kommunerna fortfarande ska kunna göra de här undantagen från LOU. Den föreslagna lagtexten innebär att företaget endast får utföra verksamhet tillsammans med någon annan än den upphandlande myndigheten om denna verksamhet är av "marginell" karaktär. Jag anser att den delen av lagförslaget borde omformuleras så att det räcker med att företagets huvudsakliga verksamhet bedrivs med den upphandlande myndigheten. Det framgår av vår reservation 1, som jag dock för tids vinnande avstår från att yrka bifall till.
Regeringen föreslår att de nya bestämmelserna endast ska gälla till den 1 januari 2013, med hänvisning till att frågan om kontroll- och verksamhetskriterierna, Teckalkriterierna, är föremål för en pågående utredning. Jag anser dock att det är fel att redan nu slå fast att de nya bestämmelserna ska upphävas vid denna tidpunkt. Det skapar onödig osäkerhet hos de berörda aktörerna. Jag anser därför att den föreslagna lagen under avsnitt 2.2 ska avslås och yrkar därmed bifall till reservation nr 2.
Fru talman! Nu några ord om betänkande FiU22,
Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet
. I betänkandet behandlas en proposition med samma namn med följdmotion och 65 motioner från allmänna motionstiden i höstas. Det handlar om kännbara påföljder om reglerna inte följs, regelförenklingar med mera. Såväl lagen om offentlig upphandling, LOU, som lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF, berörs.
Jag vill inledningsvis lyfta den gemensamma rödgröna reservationen nr 4 som bland annat handlar om att kräva kollektivavtal vid upphandling. Jag yrkar bifall till reservation nr 4 i detta betänkande.
Varje år köper stat, kommuner och landsting varor och tjänster för 400-500 miljarder kronor. Offentliga upphandlare ställer i dag ytterst sällan krav på sina leverantörer vad gäller kollektivavtal, efterlevnad av deklarationen om de mänskliga rättigheterna eller ILO:s kärnkonventioner.
Sedan LOU infördes och efter en dom av Kammarrätten i Stockholm har frågan om rätten att ställa sociala, etiska och miljömässiga krav, bland annat på kollektivavtal, i samband med offentliga upphandlingar debatterats. Motståndare till rätten att ställa sådana krav har ofta hänvisat till EU-rätten, trots att LOU aldrig prövats av Europeiska unionens domstol.
Upphandlingsutredningen drog 2006 slutsatsen att det inte fanns rättsliga hinder i vare sig EU-rätten eller svensk lagstiftning mot att ställa sådana sociala, etiska eller miljömässiga krav - inklusive krav på kollektivavtal - vid offentlig upphandling. Men vi anser att i grund och botten är frågan ändå politisk och inte juridisk. Det står riksdagen fritt att ändra lagen om offentlig upphandling så att krav på kollektivavtal kan ställas. Stat, kommuner och landsting bör aktivt delta i kampen mot social dumpning, utnyttjande av svart arbetskraft och skattefiffel genom att kräva kollektivavtal vid köp av tjänster från privata entreprenörer.
Fru talman! Jag vill även lyfta frågan om så kallad innovativ upphandling.
Innovativ upphandling innebär att det i en upphandling finns krav på teknikinnehåll och teknikutveckling som kräver en viss FoU-insats. Sådan upphandling bör användas i större omfattning, inte minst för att främja en grön, smart klimatomställning.
Vinnova har föreslagit att offentliga innovationsupphandlingar av miljö, energi, hälsa, säkerhet, IT och telekom ska ges en kraftfull statlig stimulans genom ett särskilt stöd för att minska de risker som möter enskilda statliga myndigheter, landsting och kommuner i deras upphandlingsprocesser och som därmed hämmar upphandlingar av så kallade innovativa lösningar. Offentliga aktörer kan på så sätt använda offentlig upphandling för att driva utvecklingen framåt vad avser FoU, innovationer och teknikutveckling inom dessa områden.
Jag yrkar därför också bifall till vår reservation nr 5.
Avslutningsvis står jag naturligtvis bakom övriga reservationer där Vänsterpartiet är med men avstår från att yrka bifall till dessa.