Fru talman! Dagens debatt behandlar associationsrättsliga frågor, revisionsplikt för företag och könsfördelningen i bolagsstyrelser. I detta betänkande har Socialdemokraterna två reservationer. Jag yrkar bifall till reservation nr 2 angående könsfördelningen i bolagsstyrelser.
Vi socialdemokrater ser att det finns ett behov av att se över balansen mellan kontroll och arbetsbörda för företagen. Vi vill ge företagen mer tid och mer resurser att jobba med det som de är bäst på, vilket inte alltid innebär pappersexercis.
Under vår regeringstid påbörjades ett arbete med en översyn av företagens villkor, och vi avsåg att fortsätta det här förenklingsarbetet. Det är glädjande att den moderatstyrda regeringen fortsätter det här arbetet. Det som är bekymmersamt är att det förslag man tagit fram för att avskaffa revisionsplikten inte är helt genomarbetat. Som förslaget ser ut nu riskerar det att skapa osund konkurrens mellan seriösa och oseriösa företag. Dessutom riskerar det att göra det svårare för företag att få lån samtidigt som det tvingar upp räntorna för de lån som faktiskt ges. I och med det blir det en större osäkerhet för bankerna när insynen saknas.
Vi socialdemokrater tycker att revisionsplikten ska kvarstå för de större företagen för att hjälpa aktieägaren att se hur styrelsen och dess vd sköter ansvaret för företaget. Vi anser också att revisionsplikten bör avskaffas för de mindre företagen liksom man gjort inom EU.
Flera remissinstanser, däribland Ekobrottsmyndigheten, har efterlyst nya kontrollåtgärder för att undvika skattefel, ekonomisk brottslighet och penningtvätt. Därför vill vi också ge 60 miljoner till Skatteverket för att motverka detta.
Det som känns anmärkningsvärt är inte att man vill underlätta för företagen. Det arbetar även Socialdemokraterna med. Det som är anmärkningsvärt är att den regering som gick till val under parollen stoppa fusket och som har försämrat och försvårat för sjuka och arbetslösa för att systemen inte ska utnyttjas uppenbarligen anser att det inte finns något skäl att granska eller ha regler för företag. Är det skillnad på folk och folk?
Vi socialdemokrater vet att de allra flesta människor vill arbeta och bidra till vårt gemensamma samhälle. Det gäller såväl arbetstagare som företagare. Men till skillnad från regeringspartierna tror vi att det behövs ett kontrollsystem för alla, inte bara för vissa.
Fru talman! När mina döttrar, Saga och Tova som är i dag är sju och åtta år, blir vuxna vill jag att de ska ha samma möjligheter som deras bästa kompis Terje att kunna få en plats i en bolagsstyrelse. I dag är det inte så. Antingen tycker man att det är ett problem eller så tycker man det inte. För att råda bot på detta krävs ett långsiktigt arbete som bör starta redan på BVC, men vi behöver också en lagstiftning som kräver att minst 40 procent av styrelseplatserna viks för det underrepresenterade könet om vi vill komma någon vart i rimlig tid.
Ekonominyheterna presenterade i höstas att det med det tempo som vi har i dag kommer att dröja 158 år innan könsfördelningen i bolagsstyrelser uppnås - 158 år för att uppnå det många av oss tycker borde vara en självklarhet. Den socialdemokratiska regeringen gav en tidsfrist till bolagen för att komma till rätta med det här problemet. När vi inte ansåg att ansträngningarna var tillräckliga och gick tillräckligt snabbt började vi prata om lagstiftning, vilket drog upp tempot avsevärt. Uppenbarligen finns det ett signalsystem som gör att om lagstiftaren säger att det är viktigt med kvinnor i bolagsstyrelser så börjar man titta efter kvinnor.
Norge är ett annat bra exempel. Redan 2003 antogs en lagstiftning, vilket har slagit väl ut. I Norge utgörs i dag 44 procent av bolagsstyrelserna av kvinnor - detta efter att man har lagstiftat om kvotering.
Dessvärre tyckte den moderatstyrda regeringen uppenbarligen att det räckte med det som Socialdemokraterna har gjort och släppte därmed rodret. Det går väl bra att guppa fram i makligt tempo om man nöjer sig med det, men det går inte om man har ambitionen att komma någonvart i rimlig tid, särskilt när det börjar blåsa motvind och antalet kvinnliga ledamöter i bolagsstyrelserna faktiskt minskar igen. Jag är medveten om att tappet är litet, men varje steg bakåt gör att de där 158 åren för mina döttrar blir fler. I motvind duger det inte att krypa in i kajutan och gömma sig, utan det gäller att fatta rodret och styra upp igen.
Det är dags att sluta kvotera in män, vilket i dag är det stora problemet. Siffrorna visar entydigt att män i århundraden varit privilegierade när det gäller styrande positioner i samhället.
Fru talman! Det är inte första gången som vi debatterar det här i kammaren. Svaret brukar, som i så många andra fall, vara att det är marknaden som ska sköta det här. De privata intressena måste själva få bestämma, annars blir det ett intrång i äganderätten. Frågan är ju vad man tycker är viktigast. Man får äga, man får tjäna pengar och man får välja vilka personer man vill ha med i sin styrelse. Men vi socialdemokrater anser inte att man får undanhållas möjligheten för att man tillhör ett visst kön. Alla ska erbjudas samma möjligheter. I dag hindrar konservativa strukturer det här. För det är väl inte så att kompetensen sitter i könet?
Vad vill företrädarna för den moderatstyrda regeringen säga till de kvinnor som ser sig förbisprungna av män trots att deras meriter och utbildning vägt tyngre? Vad vill ni säga till mina döttrar? Att de ska vänta i 158 år till och att det blir Sagas och Tovas barnbarns barnbarn som får samma rätt som sina killkompisar?
Vi behöver en lagstiftning som bryter mot det konservativa mönster som gör att kvinnor i dag är underrepresenterade i bolagsstyrelser, och vi behöver en regering som tar det här på allvar.
(Applåder)