Fru talman! Det finns för stora skillnader i kunskapsresultat mellan barn i olika delar av vårt land. Särskilt mycket skiljer det mellan stad och land.
Men det är inte bara när det gäller kunskapsresultaten som det är stora skillnader. Även skolpengen varierar alltför mycket beroende på om man bor i en stad eller på landet. Den varierar mycket mellan kommunerna. Enligt Åstrandsutredningen, som har nämnts tidigare i dag, skiljer det så mycket som 30-40 procent mellan de kommuner som satsar mest och minst på skolan.
Vi kristdemokrater vill minska dessa skillnader och stärka förutsättningarna för lärare att bedriva skolverksamhet och stärka förutsättningarna för eleverna i hela landet. Vi vill helt enkelt öka den statliga styrningen av skolpengen och principerna för hur den beräknas genom att införa en nationell skolpengsnorm. Vi menar att det skulle kunna vägleda kommunerna till mer jämlikhet och en likvärdig skola som ger barnen i hela landet bättre förutsättningar att lyckas.
I stället för att gå fram med ett sådant förslag, som på allvar skulle kunna stärka skolans finansiering, föreslår regeringen sänkt skolpeng för alla elever som väljer fristående skolor.
Fru talman! En sak är säker: Det är inte sänkt skolpeng som kommer att leda till höjda kunskapsresultat och till att fler barn får möjlighet att lyckas.
Självklart ska det finnas likvärdiga och rättvisa villkor mellan kommunala och fristående skolor. Vi kristdemokrater har varit tydliga med att vi gärna ser en översyn av skolpengen för att stärka skolans finansiering. Problemet är bara att regeringens förslag leder till det motsatta. Det duger inte att, som regeringen nu försöker göra, rycka undan en del av skolpengen för alla barn som har valt en friskola, för att därmed också rycka undan mattan under friskolornas fötter. Det är en orättvis politik som slår mot alla barn i friskolor, och det ger mindre pengar till undervisningen.
Särskilt hårt drabbar det de barn som har svikits av den kommunala skolan, de barn som inte har fått det särskilda stöd de behöver och som har fått söka sig till en fristående resursskola. Det kommer särskilt att drabba de familjer som har sett att ett friskoleföretag har kommit till den egna orten och räddat en nedläggningshotad skola.
Förslaget som regeringen lägger fram slår blint mot alla typer av skolor, och slaget blir som hårdast mot de mindre friskolorna på landsbygden. De drivs ofta av föräldrar med stöd av hela bygden. Om glesbygdens skolor slås ut slås också den levande landsbygden ut. Det är uppenbart att Socialdemokraterna är beredda att bedriva landsbygdsfientlig skolpolitik.
Det sägs att den sänkta skolpengen ska motsvara hemkommunens merkostnader till följd av skolplaceringsansvaret. Men skolplaceringsansvaret ligger inte på de enskilda kommunala skolenheterna utan på kommunen som helhet. Kostnaderna som kommunerna har för detta ingår inte heller i underlaget för beräkningen av skolpengen.
Om det skulle vara på det sättet att vissa enskilda skolor, oavsett om de är kommunala eller fristående, tilldelas uppdrag som andra skolor inte har är det bättre att skolorna ersätts för de faktiska kostnader som uppstår i stället för att skolpengen per automatik ska sänkas med 8-10 procent för alla friskolor och därmed för alla barn som har valt att gå i en friskola.
Fru talman! De största problemen med skolans finansiering är som sagt att den varierar för mycket beroende på var i landet man bor, att elever med särskilda behov har svårt att få det stöd de har rätt till, att resurserna inte går dit där de behövs som mest och att det är en ojämlikhet mellan stad och land.
Vi vill minska de skillnader som finns mellan kommuner och mellan skolor genom att införa en nationell skolpengsnorm. Det skulle vara ett betydligt bredare grepp kring frågan om skolpengen och skolans finansiering om man menar allvar med att skapa likvärdiga förutsättningar för kommunala och fristående skolor. Men jag befarar att det aldrig har varit syftet med den här propositionen.
Regeringen har utmålat landets friskolor som huvudmotståndare i valrörelsen. Så känns det ibland. Man har skruvat upp tonläget i skoldebatten, förmodligen för att dölja sina egna skolmisslyckanden och misslyckanden på i princip varje annat politiskt område. Förslaget om sänkt skolpeng är en i raden av attacker mot landets friskolor.
Vi kristdemokrater försvarar elevers och föräldrars rätt att välja skola men också rätten att få full skolpeng. Vi motsätter oss här i dag det regeringsförslag som slår mot friskolorna, mot valfriheten och mot landsbygden. Vi yrkar därför avslag på propositionen i enlighet med förslaget i utbildningsutskottets betänkande. Vi anser att regeringen snarast ska återkomma med ett nytt och genomarbetat förslag för skolans finansiering. I övrigt yrkar jag bifall till reservation 6 om införande av en nationell skolpengsnorm.
(Applåder)