Fru talman! Det blir lite tröttsamt när replikskiftena utvecklas till någon sorts allmänna förstamajtal.
Oavsett om Liberalerna har 2,5 procent - nu har vi faktiskt 3,5 procent och är på uppgång - är jag väldigt glad över att leva i Sverige.
Om Daniel Riazats parti hade fått makten i det här landet hade det inte ens funnits något liberalt parti. Det hade inte ens funnits några fria val. Det hade inte ens funnits någon riksdag i det här landet. I 70 års tid ville Daniel Riazats parti införa stöveltramp som statsideologi i det här landet. Men ungefär samtidigt som vi fick friskolor i Sverige strök Vänsterpartiet K:et för Kommunisterna i partinamnet och konstaterade att man numera var anhängare av demokrati.
Det är 30 år sedan nu, och på 30 års tid i svensk skola kan det hända saker. Jag skäms inte över att kunna konstatera att vissa saker kan förändras under 30 års tid. Man behöver uppdatera sin samhällsanalys ibland. Man behöver se att vissa saker behöver justeras.
Vi vill inte på något sätt likt Daniel Riazats parti, fru talman, knäcka ryggen på fristående skolor. Vi tycker att rätten att välja skola är väldigt viktig. Men vi vill inte ha vilda västern i den här sektorn. Vi tycker att det är viktigt att göra en rad olika justeringar. Och vi har från vår sida lagt fram flera olika förslag. Vi lade fram fem sex förslag i höstas. Vi antog ett nytt skolpolitiskt program på vårt landsmöte. Vi har kommit med ytterligare förslag nu. Och vi har ett kontinuerligt arbete för att titta på just frågan om skolpeng och de ekonomiska villkoren för fristående skolor.
Sedan vill jag starkt invända mot att det skulle ske nedskärningar i alla de kommuner där Liberalerna styr. Vi styr ibland i allianskonstellationer, med sossarna i en del kommuner och till och med i några kommuner med Daniel Riazats eget parti, och så vidare.
Generellt vill kommunerna satsa mer på skolan, och vi kämpar alltid för det i varje förhandling.