Fru talman! Tack för det här klargörandet. Jag
tycker att det var bra. Jag håller helt med om att det
behövs flera parallella vägar. Jag tror inte att de tre
övriga i Ilascugruppen blir fria utan omvärldens på-
tryckningar. Därför handlar det om att inte ge upp.
Frågan är hur vi i de gamla demokratierna i EU, av
vilka Sverige är en, agerar för att om de tre fortfaran-
de fängslade parlamentarikerna förmedla en bild av
att vi i demokratiska länder inte fängslar människor
utan dom och rannsakan.
En mot en regim oliktänkande politiker har rätt att
uttrycka sina åsikter och att med fredliga medel ar-
beta för dem utan att riskera att hamna i fängelse. Jag
anser att det är oerhört angeläget att den bilden får ett
fäste inom EU:s både interna och externa arbete. Den
bilden måste enligt min uppfattning bli tydlig på både
EU:s och OSSE:s agendor.
Men frågan är då hur man ska kunna gå vidare
rent praktiskt konkret. Jag håller helt med om det som
utrikesministern sade om OSSE:s stora ansvar för den
här frågan liksom om att EU har vissa förpliktelser.
Skulle man kanske kunna tänka sig - jag vet inte om
det är ett bra förslag eller om det är naivt - att utri-
kesministrarna i EU riktade en gemensam skrivelse
till OSSE för att dels driva på frågan och skapa ett
förnyat engagemang, dels ge dem som arbetar med
den ytterligare stöd och råg i ryggen till förnyade tag.
Det är bara en försiktig undran.
Jag vill till sist säga att varken Ilascugruppen eller
några andra politiker ska utan dom eller rannsakan
fängslas eller utsättas för andra straff eller sanktioner
bara därför att de kanske är obekväma. Ingen ska
kunna fängslas för sin åsikts skull. Börjar ett land
luckra upp den principen vill jag påstå att det snabbt
placerar sig på vägen utför.