Fru talman! Det är en oroväckande utveckling i Iran. Amnesty International säger att detta är en av de värsta domarna på många år. Man kan tolka den som ett försök att tysta en oppositionell kraft.
Tyvärr står det inte rätt till med rättsväsendet i Iran. Jag tycker att det är extra allvarligt när man ger sig på en fredlig aktivist och människorättsförsvarare. Hennes "brott" är att hon har propagerat för kvinnors rätt att klä sig som de själva vill, vilket borde vara en självklarhet i alla världens länder. Hon har också propagerat mot dödsstraff, något som inte borde finnas i världen längre, och över huvud taget reagerat mot bristen på mänskliga rättigheter i Iran. Detta är alltså i allra högsta grad en politisk dom, och hon är en politisk fånge.
Det finns mycket man kan kritisera i Irans rättsväsen. Det handlar om människor som döms för brott de begått när de var minderåriga. Det handlar om offentliga avrättningar, något som känns helt främmande och fruktansvärt i vår tid. Det är hemskt att det någonsin har hänt, men att det händer i vår moderna tid är fasansfullt. Allt detta är oroväckande.
Man kan uppfatta den här domen som ett sätt att försöka sätta skräck i andra som kämpar för mänskliga rättigheter, vilket är mycket allvarligt. Det har också kommit reaktioner både från Sverige och från andra länder. Vi måste försöka trycka på.
Det började ju väldigt illa. En våldsam revolution i ett land brukar sällan sluta väl. Extremism i alla dess former är naturligtvis farligt, oavsett om man använder religion eller någonting annat som förevändning. En våldsam revolution, en diktatur och ett förtryck med religiös extremism är såklart ingen bra grund att stå på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Naturligtvis ska vi fördöma det som händer nu, men jag tror också att man får se det lite bredare. Donald Trump har nu en väldigt hård linje mot Iran när det gäller kärnenergiavtalet. I det fallet frågar jag mig om det är rätt väg att gå, om det verkligen bidrar till nedrustning. När det gäller exempelvis nedrustning och arbete för fred, grundläggande frågor som handlar om hela världens existens, tror jag att man måste samarbeta även med länder som tyvärr kränker demokrati och mänskliga rättigheter. Här tror jag tyvärr att Trumps beslut har bidragit i negativ riktning. Det blir en mer osäker värld.
Så länge man inte kan se några tecken på att ett land bryter mot en överenskommelse tycker jag inte att det finns anledning att säga upp den. I de frågor där det är möjligt behöver man ha en dialog även med länder som Iran.
När det gäller kränkningarna mot mänskliga rättigheter finns det naturligtvis ingenting annat att göra än att kraftigt fördöma dem. Vad det sedan leder till är en annan fråga, men jag tror att man får ha en balansgång där man kraftigt fördömer men samtidigt inte har en total isolering av landet. Risken är annars att det blir ännu mer förtryck, ännu mer isolering och ännu mer inriktning på att kränka mänskliga rättigheter. Dessutom är risken att man går ifrån det nedrustningsarbete som är så nödvändigt både för världens säkerhet och för de mänskliga rättigheterna. Men kränkningarna av mänskliga rättigheter måste vi självklart fördöma.