Herr talman! Jag kommer att uppehålla mig vid en punkt, nämligen barn-Fass eller snarare bristen på barn-Fass. Barn är inte små vuxna. De reagerar inte på läkemedel på samma sätt som vi gör.
I USA och i Storbritannien finns det i dag barn-Fass med information om läkemedelsbehandling av barn. Här i Sverige saknar våra läkare det stödet. Men på Astrid Lindgrens Barnsjukhus arbetar läkare och apotekare tillsammans för att skapa ett elektroniskt uppslagsverk för barnläkemedel, ett slags barn-Fass. Hittills finns 700 preparat i databasen.
Det finns ett stort behov av att få tillgång till dokumentationen i databasen. Det är i dag ett faktum att det inte finns någon samlad dokumentation över mediciner som skrivs ut till barn och att läkemedelsstudier i regel görs på vuxna. Det finns alltså ett stort intresse av den här databasen även från andra sjukhus.
Två av tre läkemedel som i dag skrivs ut till barn i Sverige saknar dokumentation och har oftast inte prövats på barn. Mer än var tionde förskrivning till barn i öppenvården sker utan godkänd indikation. I en enkätundersökning från 2009 framkom att 79 procent av barnen mellan en månad och ett år fick minst ett läkemedel där dokumentation i Fass saknades. Bland nyfödda är siffran högre, nämligen 82 procent.
Tänk om situationen hade varit den motsatta, att den medicin som vi vuxna ordineras utgår från vad som förskrivs för barn! Det verkar helt vansinnigt att ha en sådan ordning, men tvärtom går tydligen bra. Är barn inte viktiga?
Miljöpartiet vill ge barnen ökad patientsäkerhet.
Apropå tidigare upprepningar om barnperspektiv: Här behövs det verkligen ett barnperspektiv!
Därför föreslås att riksdagen ska tillkännage till regeringen som sin mening att lämplig myndighet får i uppdrag att sammanställa underlag och utge en svensk barn-Fass.
Jag står naturligtvis bakom alla Miljöpartiets reservationer, men för tids vinnings skull stöder jag endast reservationerna 3 och 4.