Fru talman! Vi debatterar fortsatt KU:s betänkande KU34 Fri- och rättigheter .
Utskottet har lagt mycket tid och energi på betänkandet. Det är berett dubbelt så många gånger, tror jag, som ett vanligt betänkande. Vi tar frågorna om mänskliga fri- och rättigheter på största allvar i utskottet, och det tycker jag känns bra.
Frågan om mänskliga rättigheter var, precis som för Tina Acketoft, en av anledningarna till att jag engagerade mig politiskt - hur samhället var organiserat och hur det på den tiden faktiskt förtryckte människor och kanske till viss del gör det fortfarande, hur sådana som jag vid den tiden hade mindre rättigheter än mina kompisar, hur jag såg att de som kom från andra länder utsattes för förtryck och rasism och hur de som var tjejer diskriminerades enbart på grund av det.
Allt detta finns i betänkandet. Det är på sätt och vis fantastiskt vilket parlament vi har, som vill lösa människors problem, skydda deras friheter och utöka deras rättigheter i stora stycken. Allt detta har vi, som jag sa, tagit på allra största allvar.
Jag vill tacka utskottet, och jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Vi har hanterat många frågor som rör våldsbejakande extremism. Detta har flera tidigare varit inne på, men jag vill säga att jag tycker att det är bra att vi kan fortsätta att upprätthålla den enighet kring dessa frågor som har etablerats sedan länge. Detta känns tryggt och bra inför framtiden. Jag hoppas att vi kan fortsätta med det, även om det innebär att vi får skicka ett och annat tillkännagivande till vår regering, för det stärker oss och gör politiken trovärdig att vi klarar av att lösa ibland ganska svåra frågor på ett respektfullt sätt i samtal över bordet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter, m.m.
När jag lyssnade på debatten hajade jag till över några saker som sas. Vi har hört om islams intåg i Sverige, som att vi skulle vara utsatta för någon form av invasion. Inget kan vara mer fel.
I Sverige lever många människor med många olika typer av tro, och det är bra. Tron ska värderas och uppskattas. Den bidrar till att utveckla vårt samhälle och ser till att människor får någon form av sammanhang och tilltro till framtiden, och det är bra. Om det sedan råkar vara kristendom, buddhism eller islam tycker inte jag att vi ska lägga någon vikt vid, och detta är också förbjudet enligt vår grundlag.
Att peka ut islam som religion i förhållande till andra känns väldigt underligt, och jag förstår inte riktigt syftet. Eller, jo, det är klart att jag förstår syftet: Man vill misstänkliggöra och förlöjliga en grupp som man inte gillar och som man inte tycker hör till. Jag tycker att det är fruktansvärt när man har en sådan retorik.
Frågan om diskriminering har det också talats om här. Vi måste inse att samhället är präglat av normer och av över- och underordning. Det är detta vi måste bryta, och därför måste vi peka ut vilka grupper det handlar om. Vi måste våga säga att kvinnor lider av ett förtryck i samhället och att detta diskriminerar. Om vi inte har pekat ut det blir den handling som en kvinna kanske utsätts för något annat. Då blir den bara själva handlingen, och man missar hela idén om makt och överhet som ingår.
Samma sak gäller många av de andra diskrimineringsgrunderna. Här tycker jag att vi närmar oss det som är kärnan. Vi har ett parti i denna riksdag som grundar sig på och har som affärsidé att vilja få förtrycka andra. Det är vad denna fråga handlar om, ingenting annat. Allt annat är lögn och båg.
Jag är glad över att vi i stora stycken är överens om att EU måste bättra sig. Vi har några olika förhållningssätt när det gäller vilken väg vi ska gå fram. EU har ett stort ansvar. Vi ser att länder som Polen och Ungern utarmar sina rättsstater. Vi ser hur man i valkampanj efter valkampanj tar till brösttoner gentemot den ena eller andra gruppen. Vi ser hur man marginaliserar den fria pressen och medierna. Allt syftar till att stärka den egna makten och det egna inflytandet, och detta är inte okej. Här behöver EU stärka sina verktyg för att komma åt det, men EU behöver också våga använda sig av det man har. Där kan jag tycka att man har varit lite feg genom åren.
Jag slutar där och tackar utskottet för ett gott samarbete. Än en gång: Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)