Fru talman! Det finns framför allt några större länder - det är ganska små länder men befolkningsmässigt är det ett antal miljoner människor - nämligen Schweiz, Norge, Island och Lichtenstein, som står utanför Europeiska unionen. Om Storbritannien väljer att lämna EU står en ännu större del utanför Europeiska unionen. Det finns möjlighet för Sverige att också göra det. Då blir vi ännu fler som står utanför. Ju fler vi blir, desto större möjligheter har vi att förhandla med Europeiska unionen om vad vi ska ingå i och vad vi inte ska ingå i.
Om vi även står utanför EES, som jag inte tycker är ett optimalt avtal, har vi en högre grad av självständighet än vad vi har genom Europeiska unionen.
Men min poäng med att uppmana hela Europa att värna demokratin och självbestämmandet är att ju fler som väljer att stå utanför, desto mer kan man samarbeta utan att behöva utstå EU:s maktfullkomlighet. Det handlar inte om att det skulle finnas någon risk för att studenter inte ska kunna studera någon annanstans, om att vi inte ska resa någonstans och att om att vi inte ska kunna handla. Det är precis det som man gör i länderna utanför redan i dag.
Sverige är beroende av Europa, och Europa är beroende av Sverige. Det var också en del av poängen i mitt huvudanförande. Det är ingenting som jag säger emot. Det är någonting som vi faktiskt kan vara överens om mellan Sverigedemokraterna och Moderaterna. Men tyvärr måste Moderaterna alltid när denna typ av frågor tas upp överdriva och extrapolera argumentationen på ett sätt som gör att allting är svart eller vitt - antingen är vi för eller mot EU. Det behöver inte fungera på det sättet. Vi kan faktiskt utveckla ett samarbete, och vi kan definitivt utöka våra möjligheter att få ut så mycket som möjligt av det genom att fler länder står utanför. Det är redan några länder som står utanför, och fler är förhoppningsvis på väg. Det kommer att gynna Sverige och Europa.