Fru talman! Lagutskottets betänkande nr 19 be-
handlar ändringar i trafikskadelagen. Ändringarna
gäller bestämmelserna om trafikförsäkringsavgifter
och om preskription samt bestämmelsen om jämkning
av skadestånd med anledning av skada på motordrivet
fordon i trafik och på egendom som transporterats
med fordonet.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli
1999.
Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets
hemställan och avslag på reservationen.
För skadeståndsansvar i allmänhet gäller i svensk
rätt den s.k. culparegeln. Denna regel innebär att den
som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat person-
eller sakskada skall ersätta skadan. Regeln gäller i
och för sig också i fråga om skador som uppkommer
vid trafik med motorfordon. På detta område har
emellertid de skadelidande ett förstärkt skydd genom
trafikskadelagen, som innehåller bestämmelser om
trafikförsäkring och om ersättning vid trafikskada.
Genom trafikskadelagen åläggs varje motorfor-
donsägare att ha trafikförsäkring för sitt fordon. Tra-
fikförsäkring skall sålunda finnas för motordrivna
fordon som är registrerade i bilregistret och som inte
är avställda samt för andra motordrivna fordon som
brukas i trafik här i landet.
Våren 1993 avslog riksdagen ett förslag till för-
ändring som innebar att frågan om jämkning skulle
vara beroende av försäkringsförhållandena. Utskottets
skäl till avslaget var att förslaget var så utformat att
det kunde upplevas orättvist bland skadelidande bi-
lister.
Mot bakgrund av utskottets uttalande 1993 har
frågan varit föremål för förnyade överväganden. I den
nu aktuella propositionen föreslås att trafikskadelagen
ändras så att jämkning fortsättningsvis sker i mindre
omfattning än i dag.
Enligt förslaget skall skadeståndet kunna jämkas
efter vad som är skäligt med hänsyn till den medver-
kan som har förekommit på ömse sidor, de särskilda
risker för skador som motorfordonstrafiken har inne-
burit och omständigheterna i övrigt.
Fru talman! Vi är överens om att jämkning bör
kunna ske på ett nyanserat sätt. Däremot är vi inte
helt överens om de särskilda skaderisker som motor-
fordonstrafiken innebär. Majoriteten i utskottet anser
att det är av så stor betydelse att det uttryckligen bör
nämnas i lagtexten som en omständighet att ta hänsyn
till vid jämkningsprövningen.
Med de förtydliganden som regeringen gjort i
propositionen med anledning av Lagrådets uttalande,
nämligen att avsikten är att jämkningen skall ske med
beaktande av den betydelse som motorfordonstrafi-
kens risker har haft i det enskilda fallet, kan utskottet
heller inte se att en hänvisning i lagtexten till motor-
fordonstrafikens risker skulle innebära några mer
betydande tillämpningssvårigheter. De avvägningar
som gjorts i propositionen leder till en rimlig balans
mellan de olika intressen som kan göra sig gällande i
olika sammanhang.
En motion tar upp frågan om jämkning av per-
sonskadeersättning vid trafikonykterhetsbrott.
Utskottet anser liksom motionären, inte minst vad
gäller hänsynen till det allmänna rättsmedvetandet, att
frågan bör ses över. För närvarande är frågan föremål
för beredning inom Justitiedepartementet. I juni
kommer en utfrågning att äga rum som behandlar
jämkning av personskadeersättning vid trafikonykter-
hetsbrott. Eftersom detta pågår anser utskottet att
något formellt tillkännagivande inte behövs.
Fru talman! Jag vill om igen yrka bifall till ut-
skottets hemställan och avslag på reservationen.