Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Barnfrågor

MARIANNE JÖNSSON (s), 1997-03-13 (riksmöte 1996/97).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Detta betänkande rörande barnfrågor

som vi nu skall behandla här i kammaren innehåller

ett femtiotal motionsyrkanden. Att motionerna på

detta område är så många visar att omsorgen om bar-

nen är något som engagerar oss alla mycket. Vi här i

riksdagen är förenade i en strävan att på alla sätt ge

barn goda förutsättningar och utvecklas i en god och

kärleksfull miljö. Om hur vi skall uppnå dessa mål har

vi delvis olika uppfattningar.

Sällan har väl barnens situation i vårt samhälle

uppmärksammats i sådan omfattning som just nu.

Genom bl.a. Barnombudsmannens, frivilligorganisa-

tionernas och nätverksgruppernas arbete sätts barn-

och ungdomsfrågorna i fokus.

De flesta barnen i vårt land mår bra och har goda

uppväxtförhållanden. Vi har den lägsta spädbarns-

dödligheten i världen, och vi har friska och ganska

nöjda barn. Vi har också en väl utbyggd barnomsorg

och skola samt ett stort utbud av fritidsaktiviteter.

Dock skuggas den ljusa bilden av de negativa ef-

fekter för barnen som arbetslösheten ger. De sociala

och ekonomiska problem som långtidsarbetslösheten

för med sig ökar nu riskerna för att fler barn blir

otrygga och far illa. Det är vi vuxnas och samhällets

skyldighet att se till att barnets behov och rättigheter

tillgodoses. Även för barnens skull är det av största

vikt att vi lyckas få ned arbetslösheten.

Under många år har vi kunnat lösa problemen ge-

nom ökade resurser. Nu befinner vi oss i en helt an-

nan situation, där det största sveket mot barnen och

ungdomarna skulle vara att låta landets ekonomi ske-

na i väg och att låta den kommande generationen ärva

ett samhälle i ekonomiskt kaos och med jättestora

budgetunderskott.

Vi måste i stället försöka utnyttja våra resurser

ännu bättre. Vi måste stimulera till större samverkan

mellan olika myndigheter. Vi måste också lyfta fram

de goda exemplen på hur man kan arbeta förebyggan-

de och skapa bättre livsvillkor för barnen.

I höstas lämnade regeringen en rapport, Barn i

dag, som ger en ögonblicksbild av barns situation i

Sverige. Rapporten är ett viktigt initiativ av regering-

en. Inom kort väntas en uppföljare till rapporten, som

skall inspirera till fortsatt utveckling av arbetet med

barn. Jag vet att bl.a. samverkansfrågor och betydel-

sen av ett allmänt socialt skyddsnät kommer att bely-

sas. Del två och en studiehandledning kommer att

sändas ut till alla kommuner under våren, så att politi-

ker och tjänstemän skall kunna ta del av rapporten

och inspireras av den i sitt arbete.

I det nya förslaget till socialtjänstlag, som för öv-

rigt läggs fram i dag, framhålls särskilt barnens rätt.

Regeringen kommer att föreslå att portalparagrafen

kompletteras med artikel 3 i FN:s barnkonvention om

att barnets bästa skall sättas i främsta rummet.

Detta innebär att socialt arbete med barn måste ut-

föras utifrån ett barnperspektiv. I förslaget förs ett

ingående resonemang kring uttrycket barnperspektiv.

De som arbetar inom socialtjänsten ställs ofta in-

för mycket svåra avgöranden. Detta kräver goda kun-

skaper. I socialtjänstpropositionen uttalar regeringen

att fortsatt metodutvecklingsarbete inom socialtjäns-

ten är nödvändigt för att barnkonventionens intentio-

ner skall kunna uppfyllas.

Tyvärr har det förekommit en viss underlåtenhet

att anmäla till socialtjänsten när barn och ungdomar

far illa. Jag ser därför mycket positivt på förslaget

från vår socialdemokratiska regering att utöka skyl-

digheten att göra anmälan till socialnämnden. Själv-

fallet måste en klar och tydlig information om denna

skyldighet spridas till de personer som arbetar inom

verksamheter som berör barn och ungdomar.

Samtidigt måste vikten av samverkan mellan so-

cialtjänsten och de myndigheter och verksamheter

som berör barn starkt betonas. Jag tänker särskilt på

barnomsorg, skola, polismyndighet och primärvård.

I januari 1996 trädde ändringar i föräldrabalken i

kraft. Barnets rätt att komma till tals har stärkts vad

gäller adoptionsärenden, i mål om vårdnad och um-

gänge samt i namnärenden. Hänsyn skall tas till bar-

nets vilja med beaktande av dess ålder och mognad.

Regeringen har i dagarna lagt fram en skrivelse till

riksdagen om metodutveckling, forskning och utbild-

ning i arbetet för barn som utsatts för sexuella över-

grepp.

Det är angeläget att Socialstyrelsen noga följer ut-

vecklingen när det gäller barn som far illa, och stän-

digt håller sig informerad om denna genom statistik

av olika slag. I regleringsbrevet för år 1997 har upp-

dragits åt Socialstyrelsen att senast i oktober 1997

redovisa utvecklingsarbete som rör utsatta barn.

Ytterligare insatser har gjorts. Våren 1996 tillsatte

regeringen en utredning om barns och ungdomars

psykiska hälsa - Barnpsykiatrikommmittén. Kommit-

tén har bl.a. till uppgift att föreslå olika åtgärder för

att förbättra samarbetet mellan hälso- och sjukvården

och socialtjänsten. Sedan litet mer än ett år tillbaka

arbetar kommittén med att göra en bred översyn över

hur svensk lagstiftning och praxis förhåller sig till

barnkonventionens regler.

Några reservationer handlar om föräldrautbild-

ning. I en departementsskrivelse, Stöd i föräldraska-

pet, belyses behovet av stöd och utveckling i föräldra-

skapet. Statsrådet Klingvall har tillsatt en särskild

utredare med uppgift att undersöka hur stödet till

föräldrarna i deras föräldraroll kan förbättras.

Fru talman! Sammantaget tycker jag att man kan

konstatera att det på flera nivåer bedrivs ett intensivt

arbete för att uppmärksamma barns situation och

stärka skyddsnätet. Ett flertal utredningar är tillsatta.

Många olika projekt och försök med nätverksgrupper

har satts i gång i kommunerna.

När vi skrev på FN:s barnkonvention åtog vi oss

att garantera barn och ungdomar i Sverige de rättighe-

ter som anges i konventionen. Vi har också åtagit oss

att göra konventionens bestämmelser allmänt kända

bland barn och vuxna. Att sprida kunskaper om barn-

konventionen och om hur den skall omsättas i prak-

tisk handling är ett ansvar som vilar på oss alla.

Nu är det verkligen dags att gå från ord till hand-

ling. Barnperspektivet skall integreras i det vardagli-

ga, praktiska arbetet överallt där barn berörs. Det

skall synas och kännas att Sverige anslutit sig till

barnkonventionen.

Med hänvisning till ovan anförda yrkar jag bifall

till utskottets hemställan och avslag på samtliga reser-

vationer.

Debatten

Hämtad sida: 11

11 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

MARIANNE JÖNSSON (s): Barnfrågor (1997-03-13) — PRESS0