Fru talman! Jag tycker precis som socialministern
att vi på papperet har åstadkommit väldigt mycket.
Våra planer är väldigt fina. Det som brister är bara att
de inte följs upp riktigt. Det går så sakta. Den stora
faran är, som jag nämnde tidigare, att man buntar
ihop de äldre. Om de har flera symtom samtidigt och
allmänläkarna inte har kompetens inom de speciali-
teter som det gäller, behandlas de för det ena symto-
met men inte för det andra. Detta kostar pengar för att
inte tala om lidande.
Jag har länge försökt kämpa för att allmänläkarna
ska få en specialistkompetens åtminstone inom något
eller några områden, så att de kan diagnostisera de
vanligaste sjukdomarna. Till dem hör diabetes, de
reumatiska sjukdomarna och inte minst de psykiatris-
ka sjukdomarna. Jag tycker att det är skrämmande att
så många gamla människor lider av depressioner men
att ingen gör någonting åt dem. De besöker läkaren
gång på gång för att få hjälp, och de får läkemedel
och goda råd, men ingen kan tillräckligt mycket för
att ta tag i det verkliga problemet.