Fru talman! I näringsutskottets betänkande nr 9
behandlas några energimarknadsfrågor. Jag ska i mitt
anförande beröra några av de viktigaste.
Ett problem med elmarknaden är att den består av
dels en konkurrensutsatt del, dels en monopolistisk
del. Det totala elpriset för en konsument betår av fyra
delar, nämligen nätavgiften, priset på elenergi, elskatt
och mervärdesskatt. Enligt Elkonkurrensutredningens
slutbetänkande består hushållskundernas totala elpris
efter 1996 grovt sett av en tredjedel vardera av nätav-
gift, elpris och skatter. Det är således endast en tred-
jedel av det totala priset för en konsument som är
utsatt för konkurrens, medan den tredjedel som avser
nätavgiften bestäms av en monopolist.
En skärpt tillsyn av priser på monopolområden
behövs och måste syfta till att skydda konsumenterna
från att drabbas av oskäliga priser och till att upp-
muntra till rationaliseringar, varvid det är rimligt att
en skälig andel av rationaliseringsvinsterna kommer
konsumenterna till godo genom lägre priser.
Tillsynen måste göra att konkurrensen inom el-
handeln upprätthålls och att snedvridning genom
korssubventionering förhindras. Tillsynen av nättarif-
fer har varit svag och dålig. Nätbolag har i vissa fall
tagit ut oskäliga priser, vilket inte kunnat förhindras
av den hittills slappa tillsynen. Regeringens förslag
om en nätnyttomodell är ett steg på vägen, men vi
menar att den engelska modellen i stället borde prö-
vas.
I Storbritannien tillämpas en benchmarking-
modell för att öka kraven på effektivisering av nätfö-
retagen. Modellen går ut på att ett index som mäter
befolkningstäthet, geografi m.m. och som kan förkla-
ra kostnadsbilden för distributionsområdet tas fram.
Den används för att mäta effektiviteten hos företagen.
De företag som enligt detta index är effektivare
och har lägre konsumenttaxor än genomsnittet får ge
ägarna en avkastning på insatt kapital. Bolag som har
en högre konsumenttaxa än genomsnittet förvägras att
ge ägarna en avkastning.
När det sedan gäller tariffutjämning mellan stad
och land måste utgångspunkten i första hand vara en
strävan efter effektivisering, så att någorlunda lika
avgifter vid lika förhållanden kan uppnås. För närva-
rande varierar avgifterna starkt mellan likvärdiga
tätorter liksom mellan likvärdiga glesbygdsområden.
När dessa skillnader har minskat kan åtgärderna in-
riktas på en utjämning mellan tätort, landsbygd och
glesbygd.
Jag tycker att det är bra att regeringen får i upp-
drag att utreda frågan vidare vad det gäller åtskillnad
mellan monopol och konkurrensutsatt verksamhet.
Det är inte rimligt att elkonsumenter som råkar bo i
områden där det finns eller planeras många vind-
kraftverk ska drabbas av högre nätkostnader än de
skulle ha gjort om vindkraftverken inte hade funnits i
berörda områden.
Eftersom vindkraftverken i stor utsträckning
byggs i glesbygdsområden blir det nätkunderna i
dessa områden som får stå för en del av stödet till
vindkraften.
När det sedan gäller reglerna för leverantörsbyte
har regeringen inte hanterat beställningen från riksda-
gen på ett tillfredsställande sätt. Regeringen borde i
denna proposition ha lagt fram ett förslag till sank-
tionssystem. Ett väl fungerande system för leveran-
törsbyte är en förutsättning för att kunderna ska kun-
na vara aktiva på elmarknaden. Svårigheter att byta
leverantör minskar kundernas rörlighet, och därmed
minskar såväl konkurrensen som effektiviteten på
elmarknaden.
Vad det gäller leveranssäkerheten visade den förra
vinterns och den innevarande vinterns snöoväder på
stora brister i underhållet av näten. Monopolformen
och den bristande tillsynen har medverkat till att det i
vissa områden är en alltför låg standard på nätverk-
samheten. Vi anser att det frivilliga initiativ som
elbranschen har tagit är mycket positivt, men vi kon-
staterar samtidigt att inte förrän samtliga nätföretag
ställer sig bakom överenskommelsen om nätsäkring
och åtagandet om ekonomisk ersättning kan elkun-
derna vänta sig säkrare leveranser.
Regelverket kring ersättningarna måste innehålla
enhetliga garantier och göras känt för alla konsu-
menter. Vi anser att det är mycket viktigt att myndig-
heterna noga bevakar effekterna av branschens åta-
ganden och att regeringen har en beredskap att snabbt
presentera lagförslag om de frivilliga åtagandena
visar sig vara otillräckliga.
Konkurrensen på fjärrvärmemarknaden bör för-
bättras, och det behövs en ökad uppföljning av pris-
sättningen på fjärrvärme. Åtgärder behöver vidtas
omgående. Distributionen av hetvatten är ett naturligt
monopol och konkurrensen från andra uppvärmnings-
former är mycket begränsad. Detta medför en risk för
monopolprissättning.
Vi konstaterar att de genomsnittliga avgifterna på
fjärrvärme har ökat under åren 1996-1998, trots att
kostnadsutvecklingen talar för sänkta priser. Vi anser
att de åtgärder som förordas i den nämnda motionerna
och som rör införande av benchmarking-modell,
tredjepartstillträde, åtgärder mot korssubventionering,
förbättrad tillsyn m.m. snarast bör vidtas.
Fru talman! Jag yrkar därmed bifall till reserva-
tion 1.