Fru talman! Jag tackar Karin Svensson Smith för anförandet. Jag hade inte tänkt ta replik, men Karin Svensson Smith lyckades provocera upp mig ändå.
Ibland låter det i debatten som att den person som inte rakt av säger ja till att låna 200 miljarder och utsätta skattebetalarna för den risken är emot svensk järnväg. Då börjar det bli en lite absurd debatt, måste jag säga.
Jag inledde mitt anförande med att beskriva att Moderaterna matchar varenda krona den här regeringen lägger på järnvägen. Det är sanningen. Regeringen har inte mer pengar än vad vi har. Därför söker vi med ljus och lykta efter infrastrukturministerns och regeringens besked vad gäller de höghastighetståg som man talar så mycket om. Än så länge finns ju inte de pengarna någonstans i regeringens redovisning. Vi har inte sett förslag på bordet från regeringen att ta ställning till. Det diskuteras mycket om samtal över blockgränser och vad det nu kan vara, men inga sådana samtal äger rum.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor
Jag vet inte vad som rör sig i ministerns huvud. Det enda jag vet är att regeringspartiernas främsta företrädare i riksdagen vad gäller trafikfrågor, Karin Svensson Smith, ger beskedet att vi ska låna 200 miljarder och får applåder från den socialdemokratiska bänken. I brist på ministerns närvaro får jag fråga: Är det hela regeringens besked att man nu tycker att vi ska låna 200 miljarder, eftersom det är det trafikutskottets ordförande står och säger?
I detta anförande instämde Erik Ottoson (M).