Fru talman! Tack för svaret, ledamoten Brunegård!
När man lämnar de här viktiga strategierna försvinner dock stora resurser, och när man lägger ned ambassader blir det otroligt mycket svårare för olika organisationer att verka i de absolut fattigaste länderna. När resurserna minskar är det klart att det drabbar projekten.
Det måste gå att stödja Ukraina utan att det drabbar världens mest utsatta människor och de fattigaste länderna. Det är också allvarligt att det här sker utan någon egentlig analys av konsekvenserna; jag har inte hört eller sett någon som helst analys av vad det kommer att innebära när man drar tillbaka stödet till de absolut fattigaste länderna.
När Sverige vänder de fattiga länderna ryggen på det sätt som vi faktiskt gör öppnar det upp för nya krafter, till exempel Kina och Ryssland, som kan stärka sitt inflytande över den afrikanska kontinenten. Det är väldigt allvarligt ur ett globalt säkerhetsperspektiv. Utfasningen av det svenska biståndet gör även att trovärdigheten för svenskt bistånd minskar kraftigt, vilket innebär att vi kommer att få det svårare att göra vår röst hörd som en trovärdig biståndsgivare.