Fru talman! Nej, jag föreslår inte att man ska tvinga ut stackars kvinnor i arbetslivet när barnen är små. Vad regeringen föreslår är att vi ska ha en politik som medför ett mer jämställt ansvar även för de små barnen tillsammans med den partner som man lever tillsammans med, oftast en man, det vill säga att man delar mer lika på ansvaret för de små barnen så att både kvinnor och män har möjlighet att delta i arbetslivet och dessutom de facto kan ta ansvar för barnen hemma och ha en balans i livet.
Om Julia Kronlid hade känt till statistiken hade hon vetat att kvinnors risk för ohälsa ökar just när barnen kommer in i familjen och framför allt, skulle jag vilja säga, när man får sitt andra barn. Vi ser att risken ökar med antalet barn i familjen, vilket innebär att kvinnor försöker kombinera att arbeta och att ta ansvar för barn, hem och familj.
I den andra delen har vi har gjort mycket under den förra mandatperioden för att se till att kvinnor ska ha bättre förutsättningar på de arbetsplatser som i dag genererar en ganska hög ohälsa, till exempel genom särskilda satsningar på äldreomsorgen och välfärden. Vi har skjutit till extra välfärdsmiljarder och extra resurser till hälso- och sjukvården därför att vi ser att när behovet av välfärd ökar så ökar också behovet av resurser och därför att man ska kunna tillhandahålla en god arbetsmiljö för dem som arbetar där.
När det gäller kantigheten i sjukförsäkringen är det precis vad de två utredningar jag har redogjort för tittar på, till exempel vad som sker vid dag 180 när man bedömer mot normalt förkommande arbete och särskilda skäl.
(Applåder)