Fru talman! Även under 2009 har verksamheten i Riksbanken som vi ska diskutera i dag - Riksbankens årsredovisning - präglats av finanskrisen och nedgången i den svenska ekonomin. I spåret av den snabba och kraftiga konjunkturnedgången sänktes reporäntan i flera steg, ned till historiskt låga 0,25 procent vid mitten av 2009. Omslutningen av balansräkningen, som mer än tredubblades under 2008, var i slutet av 2009 drygt 8 miljarder högre än i slutet av 2008 till följd av Riksbankens åtgärder för att dämpa och motverka finanskrisens effekter. Den sista december var omslutningen i Riksbankens balansräkning 709 miljarder kronor.
Samtidigt har Riksbankens vinst, före bokslutsdispositioner, ökat med drygt 3 miljarder kronor jämfört med 2008. Vinstuppgången beror bland annat av realiserade valutakursvinster samt realiserade kursvinster på försäljning av obligationer i valutareserven.
Värdet på utelöpande sedlar och mynt i samhället sjönk under 2009 med 1,7 miljarder kronor. Det är andra året i rad som värdet minskar. I årsredovisningen finns inget resonemang om varför sedel- och myntmängden minskat under de senaste två åren. Det vore av intresse att få en noggrannare uppföljning av dessa förändringar.
Av årsredovisningen framgår att seignoraget, det vill säga Riksbankens avkastning på den utelöpande sedel- och myntstocken, för 2009 beräknas till 5 793 miljoner kronor. Det är en ökning jämfört med 2008 då det beräknades till nästan 5 000 miljoner kronor.
Under 2009 vidtog Riksbanken omfattande extraordinära åtgärder för att säkerställa bankernas likviditetsförsörjning och upprätthålla kreditgivningen i den svenska ekonomin. Valutareserven förstärktes med motsvarande 100 miljarder kronor i syfte att öka Riksbankens beredskap för nya och internationella åtaganden. Av årsredovisningen framgår att problem och besvärligheter uppstod i samband med förstärkningen av valutareserven våren 2009. Enligt riksbankschefens kommentar i årsredovisningen visade sig upplåning via Riksgälden besvärligare än väntat. Vid utskottets offentliga utfrågning den 4 mars redogjorde riksbankschefen utförligare för de problem som förevarit, och protokoll från utfrågningen finns med i utskottets betänkande för dem som är särskilt intresserade.
Riksbanken lämnade i mitten av februari in en framställning till riksdagen om utredningsbehov med anledning av finanskrisen. Bland annat efterlyser Riksbanken en översyn av Riksbankens upplåning till valutareserven och ansvarsfördelningen på detta område mellan Riksbanken och Riksgäldskontoret. Utskottet kommer att ta ställning till frågorna om valutareserven och andra frågeställningar som Riksbanken vill ha utredda senare under våren, vilket vi anser är mycket angeläget.
Utskottet har också uppmärksammat att Riksbanken i årsredovisningen anger att den under hösten 2009 påbörjade en utredning om Riksbankens roll i det centrala betalningssystemet, det så kallade RIX-systemet. Utredningen ska särskilt titta på om det är Riksbanken eller någon extern operatör som ska tillhandahålla systemet och i så fall på vilket sätt det bör ske.
Utskottets uppfattning är att RIX har stor betydelse för det svenska finansiella systemet. Inte minst finanskrisen har visat hur viktigt det är att det finns ett väl fungerande betalningssystem med tydligt definierade ansvarsförhållanden. Riksbanken har enligt utskottets mening ett vidsträckt ansvar för ett fungerande betalningssystem, och därför anser utskottet att det är av största vikt att eventuella förändringar i systemet noga analyseras och övervägs.
Jag är mycket nöjd med dessa utskottets skrivningar, men jag vill lägga till att jag inte ser RIX bara som ett system utan som ett system med kritisk betydelse för att det finansiella systemet ska fungera väl, som Riksbanken själv skriver i sin årsredovisning. Riksbanken har fått riksdagens uppdrag att främja ett säkert och effektivt betalningsväsen. Jag anser att betalningssystemet är så väsentligt att det bör tillhöra Riksbankens kärnuppgifter även i fortsättningen.
I årsredovisningen finns också riksbankfullmäktiges verksamhetsberättelse för 2009. Den ger en god inblick i omfattningen av fullmäktiges arbete och deras viktiga kontrollerande funktion. Vi anser att finansutskottet i sin granskande roll har stort utbyte av diskussionerna med presidiet i riksbanksfullmäktige om fullmäktiges arbete med att utveckla kontrollfunktionen.
Det är ett enigt utskott som föreslår att riksbanksfullmäktige och direktionen beviljas ansvarsfrihet för sin verksamhet och förvaltning under 2009, att Riksbankens resultat- och balansräkning fastställs och att riksdagen godkänner fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst 2009. Förslaget innebär att Riksbanken av vinsten på 14,2 miljarder kronor levererar in 5,8 miljarder kronor till statsbudgeten.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag understryka att utskottets allmänna intryck är att Riksbanken och Riksbankens organisation på ett förtjänstfullt sätt anpassat sig till de krav och utmaningar som följde i finanskrisens spår samt att Riksbankens åtgärder och verksamhet har bidragit till att mildra krisens effekter och begränsa produktionsbortfallet i den svenska ekonomin.
Jag yrkar bifall till finansutskottets förslag.