Fru talman! Det är inte alltid lätt när man sitter på åhörarläktaren att hänga med i ett ärende när vi pratar om vad som kan tyckas vara två olika saker. Vi har här att ta ställning till hur Riksbanken skött sig under föregående år. Dessutom passar vi på att ta upp ett antal motioner som rör det som Riksbanken håller på med, det vill säga pengarna, och därmed euro och EMU som berörs i ett antal motioner.
Max Andersson tog i sitt anförande upp att många av våra europeiska grannar har haft problem. Det är befriande att höra att oppositionen erkänner det. Det kan ibland tyckas som att oppositionen menar att det bara är i Sverige det har varit en kris. Den kris vi haft under föregående år och i slutet av året dessförinnan är den största kris vi drabbats av sedan 30-talet. Det är en enorm kris som har drabbat hela Europa och större delen av världen. Det vi tar ställning till här är framför allt hur Riksbanken har klarat av att sköta sin del av ansvaret under krisen.
Vi kan konstatera när vi jämför oss med andra länder att Sverige har klarat sig väldigt bra. Utskottet var för en kort tid sedan på ett besök i Danmark. Vi fick frågan från våra kolleger: Hur kommer ni att göra nu när ni måste börja strama åt och dra tillbaka satsningar som ni behövt göra under krisen? Vi kan konstatera att Danmark, som är ett av de länder som har klarat sig bäst, står inför helt andra problem än vi i Sverige. Vi har klarat den här krisen utan att vi står inför att göra en massa nedskärningar. Vi har klarat krisen betydligt bättre än våra grannländer.
Det kommer att bli tuffa år framöver för alla länder som har behövt göra stora insatser. Sverige är unikt i det avseendet. Det är klart att det kommer att innebära stora påfrestningar för eurosamarbetet. Jag har varit orolig under krisen för vad det kommer att innebära för eurosamarbetet. Eftersom länderna självklart lätt ser till sig själva gör en kris att ett samarbete ställs på sin spets. Hittills har jag blivit imponerad av att man ändå har klarat det så pass bra. Man hanterar krisen i Grekland med gemensamma satsningar och ställer upp för varandra. Jag hoppas att det kommer att fortsätta i den riktningen.
Jag tror att det är viktigt att vi när vi har gått igenom den värsta krisen analyserar och ser: Hur har eurosamarbetet klarat av det? Det finns en oro i Sverige att sådana här kriser ska göra att eurosamarbetet spricker och att vi därför bör stå utanför. Nu har vi sett att det hittills har klarat det. Det kanske är läge att göra en ordentlig analys och när man ser konsekvenserna inse att vi är mogna att gå in. Men det ska avgöras i en folkomröstning. När en eventuell sådan folkomröstning ska hållas är inte bestämt ännu, och det är också det vi i utskottet tar ställning till.
Riksbanken har skött sig bra. Det är vi alla i utskottet överens om. Det är helt andra krav som ställs på en riksbank under en sådan här kris. Man måste öka utlåningen enormt. Det räcker inte med att bara laborera med räntan. Även om man har sänkt räntan till historiskt låga nivåer är det kombinationen med den ökade utlåningen i svenska kronor som gör att krisen har hanterats så pass bra.
Innan krisen hade man tänkt se över hur man skulle hantera valutareserven. Man skulle ha gjort det till nu, men vi kan konstatera att det har man inte gjort eftersom man har hanterat krisen i stället. Det var en klok bedömning, menar jag. Det är bättre att koncentrera sig på den akuta krisen. Men det ger också nya erfarenheter som är viktiga att ta med i den utvärdering som nu måste göras av hur vår valutareserv ska hanteras.
Tidigare talare har tagit upp hur vi ska disponera vinsten. Det finns principer fastlagda sedan 1998 och det har sedan gjorts vissa kompletteringar när det gäller hur vinsten ska disponeras. Det kan tyckas lite absurt, men när det är kris är det jättebra för Riksbanken och därmed för statskassan, eftersom man tjänar pengar på att låna ut pengar i kris. Hur vi fördelar den vinsten finns det principer för. Det är dessa principer som riksbanksfullmäktige har följt när man föreslagit hur vinsten ska fördelas, och det anser utskottet är klokt.
Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget till beslut i betänkandet.