Herr talman! Jag vill tacka invandrarministern för
svaret. Det visar att det görs många olika insatser,
men också att det tas en hel del kontakter.
Uppenbart är att de här kontakterna trots allt inte
går på djupet. Jag skall försöka återkomma till vad
jag menar med det.
Den borgerliga regeringen har ju ansett det mycket
angeläget att jobba med frivilligarbetet.
Personligen håller jag med om mycket av det
regeringen säger. Det är viktigt att utnyttja
frivilligarbetarnas och frivilligorganisationernas
kompetens. Det är också viktigt att se dem som ett
komplement till den offentliga sektorns verksamhet
och inte som ett sätt att lösa ekonomiska problem.
Jag tror att det inte minst mot bakgrund av den
främlingsrädsla och de stämningar som finns mot
flyktingar är väldigt viktigt att man utnyttjar
frivilligorganisationerna.
Det som uppenbart brister är att de som arbetar ute
på fältet upplever att varken regering eller
myndigheter är beredda till någon form av mer
ordnade kontakter eller till att lyssna till de
synpunkter man har på flyktingpolitiken.
Bl.a. säger Sveriges kristna råd att det inte
förekommer några kontinuerliga överläggningar
med regeringen. Visserligen finns
Invandrarpolitiska rådet, men där sitter inte
Sveriges kristna råd med. Dessutom sammanträder
Invandrarpolitiska rådet relativt sällan.
Jag tror att det är oerhört angeläget med täta och
regelbundna kontakter med
frivilligorganisationerna. Vi måste använda dem
mycket mer i flyktingpolitiken framöver.
Exempelvis kyrkorna har väldigt fin sakkunskap
när det gäller krishantering, som man kan ta vara
på. Jag undrar om den sakkunskapen finns i samma
utsträckning inom våra institutioner. Därför skulle
jag återigen vilja fråga invandrarministern om man
inte borde ha regelbundna överläggningar med
frivilligorganisationerna, inklusive kyrkorna, dels
från regeringens sida, dels från Invandrarverkets
och Utlänningsnämndens sida?