Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag instämmer i tidigare anförande och också yrkar bifall till reservation 3. Dessutom vill jag yrka bifall till reservation 1 och står givetvis bakom reservation 2, även om jag inte yrkar bifall till denna.
Jag tänkte ägna min tid åt att prata om reservation 1. Den handlar om fri programvara och öppna standarder.
Då kanske man undrar: Vad är fri programvara och öppna standarder? Jag tänkte citera från utskottsbetänkandet som har en relativt bra definition.
"
Fri programvara
är mjukvara som kan användas, studeras och modifieras utan restriktioner, eller med minimal restriktion enbart för att säkerställa att ytterligare mottagare också kan få dessa möjligheter. Ett exempel på fri programvara är operativsystemet Linux. Ett närliggande begrepp är öppen programvara, dvs. program med öppen källkod.
När flera tillverkare enas om att använda samma teknikstandard uppstår en
öppen standard
. De tekniska specifikationerna för en öppen standard ska finnas tillgängliga i sin helhet för alla som vill använda den. Ett exempel på öppen standard är Bluetooth, som är en teknik för trådlös dataöverföring på korta avstånd."
Vi menar att det här borde användas i mycket högre utsträckning inom offentlig förvaltning. Det kanske är uppenbart för alla, men jag tänkte ändå gå in på ytterligare varför det är nödvändigt.
När det gäller öppna standarder handlar det om att inte låsa in sig själv i något som inte är en öppen standard. Det är viktigt att man använder sig av en sådan. Det grundar sig på att risken är att man kommer att landa i att använda en sak som man sedan inte har någon möjlighet att använda. Man har inte framtidssäkrat det hela. Det finns en möjlighet att man blir tvungen att göra om system och köpa upp nya saker, vilket genererar enorma kostnader.
Det är också, som det har framförts i motioner, troligtvis en högre kvalitet just för att det är möjligt för fler människor att granska detta.
Det är lite intressant att det kallas en öppen standard. Frågan är vad för andra typer av standarder det egentligen finns som är värda att kallas standarder. Ibland nämns ett begrepp som de facto-standard. Det är egentligen ingen standard. Det är något som många människor använder utan att det är en standard.
Jag tänkte försöka göra en liknelse. Om man har en öppen standard kanske man har bestämt att en byggkloss eller något man bygger ett hus med ska se ut på ett specifikt sätt. Man vet vad det har för egenskaper, man vet hur väl det tål belastning och så vidare.
Om man inte har en öppen standard är det som att man får en byggkloss färdig från en tillverkare. Man undrar: Vad innehåller den? Vad klarar den? Då säger de: Det här går bra. Använd den!
Då vet man ingenting om hur det går, förutom att leverantören garanterar att det fungerar just i det här fallet. Men skulle man vilja göra något annat eller göra en ombyggnad på huset har man ingen möjlighet att veta om det fungerar. Skulle tillverkaren sluta tillverka den här eller gå i konkurs skulle man inte ha någon som helst möjlighet att göra förändringar av huset, åtminstone inte om man vill vara säker på att det ska hålla eller fungera. Man skulle vara tvungen att riva allt och bygga ett nytt.
Vi har också exemplet med Bluetooth. Om det inte hade varit en öppen standard kan man fråga sig hur man är säker på att det man skickar mottas på det sätt man förväntar sig. Om jag skickar en textsträng, hur vet jag då att de som tar emot den uppfattar samma textsträng? Det vet man inte om man inte har definierat i en standard hur det ser ut. Är den inte öppen kan inte olika tillverkare läsa av det. Då fungerar det inte.
Därför är det konstigt att vi landar i att inte alltid använda öppna standarder. Det är det som står här. Det står mycket bra i betänkandet att det är bra med öppna standarder, att det är bra med en öppen programvara och allting. Men varför händer det då så lite? För det händer faktiskt väldigt lite.
Jag har inte sett något konkret exempel på att vi på grund av regeringen har implementerat det här på något område över huvud taget. Det är möjligt att jag har missat något, men jag har verkligen letat. Jag har inte hittat något exempel. Jag har hittat skrivningar i olika dokument som säger att det här är bra, men jag har inte hittat någonting.
Ett exempel i andra riktningen är när regeringen nyligen genomförde en stor teknikupphandling. Då gick man helt på tvärs mot detta. Det är intressant att notera. Jag tycker att det är tråkigt att det ska behöva vara så. För jag tror egentligen inte att det här hade behövt vara en fråga som delar partierna i den här riksdagen.
Med det vill jag, som sagt, yrka bifall till reservationerna 1 och 3.