Herr talman! I Sverige brukar vi ibland prata om egendomsskydd, något som är reglerat både i Europakonventionen och regeringsformen. Svensk rätt innebär ju att om det finns någonting där min egendom kan påverkas eller riskerar att påverkas så ska jag ha rättslig möjlighet att få min sak prövad. Det är en grundläggande rättsprincip, och det tycker jag också ska finnas inom handelsavtalen.
Om vi ska förmå andra att komma till Sverige och investera pengar, eller det omvända, att svenska företag investerar någon annanstans, ska det också finnas rättsliga regler för detta. Det är riktigt att det har varit en diskussion om det som man i handelsavtalet med USA kallat ISDS. Det har också varit en diskussion om att hitta en annan sådan så kallad mekanism. Men det har ändå varit en grundläggande princip att man har ett rättsskydd för de investeringar man gör, vilket jag tycker är en jätteviktig sak i sammanhanget.
Herr talman! Om vi nu tittar utåt skulle jag säga att handeln kommer att bli ännu viktigare i framtiden. Min och vår slutsats är att vi behöver världen mer än vad den behöver oss, det vill säga det är extra viktigt för ett land som Sverige att jobba med handel och frihandel och att följa och följa upp regelverk som är satta till exempel inom WTO. Att värna handelsavtal blir ännu viktigare för svenska regeringar, vare sig de är röda eller blå.
Jag kommer tillbaka till att om vi nu har ett avtal med Kanada på riksdagens bord, ett avtal med ett land som ändå är ett av de mest välfungerande om vi ser på arbetsrätt, djurskydd och övriga regelverk, och Vänsterpartiet inte ens i det läget landar i att man kan vara för ett sådant avtal, då undrar jag: Finns det något land och något sammanhang där man känner att man kan vara för ett handelsavtal och inte per se emot?